Utsatthet för näthat och kränkningar leder ofta till självcensur.
Det framgår av en färsk enkätundersökning som gjorts på uppdrag av Brottsoffermyndigheten.
– Resultaten synliggör alarmerande nivåer av självcensur och negativ hälsopåverkan som ett resultat av näthat, säger Måns Svensson, professor i rättssociologi vid Högskolan i Halmstad och projektledare för uppdraget, i ett pressmeddelande.
Det är forskare vid Lunds universitet och Högskolan i Halmstad som på uppdrag av Brottsofermyndigheten har genomfört en enkätstudie om nätkränkingar och självcensur.
Resultatet visar att fler än hälften, 51 procent, av de svarande känt sig kränkta av sådant andra skrivit om dem på internet. Ämnen som berör invandring, rasism och diskriminering är vad som upplevs generera mest hat och hot. Undersökningen visar också att de mellan 16-35 är mest utsatta, hela 70 procent av de svarande i dessa åldrar har uppgett att de utsatts för kränkningar på internet. Bland personer med utländsk uppges utsattheten också vara högre.
”Alarmerande nivåer av självcensur”
Omkring 70 procent av de svarande har även uppgett att de anpassat sina publiceringar, eller helt avstått att skriva saker på nätet i syfte att undvika hat och hot. Även här är personer mellan 16-35 år överrepresenterade.
– Resultaten synliggör alarmerande nivåer av självcensur och negativ hälsopåverkan som ett resultat av näthat, säger Måns Svensson, professor i rättssociologi vid Högskolan i Halmstad och projektledare för uppdraget, i ett pressmeddelande.
Han konstaterar också att en stor del av de svarande, 27 procent, uppgett att de trodde att deras intressen brottsoffer ”inte alls” skulle värnas, vilket han beksriver som problematiskt.
– Föreställningen att digitala miljöer är undantag från brottsoffers möjlighet att få stöd och skydd är djupt problematisk.
