De båda makarna från Stockholmstrakten hade varit gifta sedan 1997 och ansökte om skilsmässa i maj 2008.
De hade ett äktenskapsförord som undantog allt som parterna ägde och medförde vid ingången i äktenskapet och allt som parterna förvärvade genom arv eller gåva under äktenskapet från den andre partens så kallade giftorätt.
Bodelningen förrättades i december 2010 jämkades enligt äktenskapsbalken så att kvinnan från delning fick undanta hälften av sitt giftorättsgods.
Mannen klandrade bodelningen vid Solna tingsrätt och begärde att hans andel skulle fastställas till cirka 3,1 miljoner kronor eftersom det enligt honom inte förelåg några skäl för jämkning. Även kvinnan hade invändningar och begärde att det skulle fastställas att jämkning av bodelningen skulle ske så att hon skulle få behålla hela sitt giftorättsgods.
Tingsrätten konstaterade att det fanns en betydande skillnad i makarnas så kallade nettoförmögenhet. Denna skillnad bestod främst i att mannen, genom äktenskapsförordet, hade enskild egendom till ett betydande värde.
Tingsrätten konstaterade också att det var ostridigt att kvinnan under merparten av äktenskapet hade varit hemma och tagit hand om familjen. Till följd av detta hade hon, enligt tingsrätten, haft betydligt lägre inkomster än mannen.
Därutöver framstod det enligt tingsrätten som troligt att kvinnan, genom sin vård av hemmet och den utbildning i inredning som hon hade genomgått, bidragit till att öka värdet på de fastigheter som parterna hade haft.
Vid en sammantagen bedömning kom därför tingsrätten fram till att det fanns skäl att skevdela boet så att kvinnan från bodelningen fick undanta hälften av sitt giftorättsgods. Den upprättade bodelningen fastställdes därför.
Målet överklagades till Svea hovrätt som nu instämmer i tingsrättens bedömning.
Foto: TT
