En man och en kvinna gifte sig i Iran hösten 2004. Drygt fyra år senare upplöstes äktenskapet.
Mannen bestred att en bodelningsförrättare skulle förordnas då det fanns ett äktenskapsförord registrerat om stipulerade att all egendom som tillhör endera maken eller som maken förvärvar under äktenskapet, samt avkastning av sådan egendom, ska vara enskild egendom.
Tingsrätten fann att mannen vilselett kvinnan, som inte kunde någon svenska, att underteckna äktenskapsförordet. Handlingen sändes till Iran via fax från Sverige, under förespeglingen att det var fråga om en registreringshandling avseende makarnas äktenskap som behövdes inför deras förestående flytt till Sverige. Då det saknades anledning att ifrågasätta kvinnans uppgifter om att hon, om hon känt till det verkliga innehållet, inte hade undertecknat äktenskapsförordet fann domstolen att det skulle ogiltigförklaras.
Mannen överklagade och yrkade att hovrätten skulle ogilla kvinnans talan vid tingsrätten.
Hovrätten konstaterar att det är ostridigt att parterna i samband med vigseln i Iran undertecknat ett iranskt äktenskapsbevis som bland annat föreskriver kvinnan viss ekonomiska rättigheter vid skilsmässa. Domstolen finner det vidare märkligt att kvinnan, efter äktenskapets ingående, skulle välja att frivilligt avtala bort dessa rättigheter och anser därför att det iranska äktenskapsbeviset ger visst stöd för kvinnans talan.
Rätten konstaterar vidare att kvinnan vid tidpunkten för äktenskapsförordets undertecknande ostridigt saknade kunskaper i svenska språket och att hon därför varit hänvisad till den information som mannen lämnat till henne för att själv förstå handlingen. Hovrätten finner även att uppgifter från kvinnans mor ger stöd för att mannen vilselett kvinnan beträffande innehållet i äktenskapsförordet.
Vid en samlad bedömning instämmer hovrätten därför med underinstansens bedömning och finner att mannen svikligen förlett sin fru att skriva under handlingen och att orsakssamband förelegat mellan förledandet och rättshandlingen. Tingsrättens domslut ska därför fastställas.
