Straffbestämmelsen om deltagande i en terroristorganisation är nödvändig för att Sverige ska komma i nivå med andra länder i Europa och för att inte landet ska bli en ”frizon”. Det konstaterar Åklagarmyndigheten med Anders Perklev i spetsen i sitt remissvar till regeringen om att införa ett ”särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation”.
Tillräckligt avgränsat
Åklagarna ser inga problem med avgränsningsfrågor utan kallar lagförslaget för ”tillräcklig” avgränsat och konstaterar att det för straffbarhet krävs en ”kvalificerad aktivitet”. Det räcker alltså inte att enbart vara med vid ett evenmang som ordnas av en terrororganisation.
Man pekar också på att de nya bestämmelserna är till för att komplettera den befintliga lagstiftningen, inte ersätta den, och att konkurrenssituationer kan lösas genom sedvanliga regler om detta.
Klargöra krigsförbrytelser
Den enda brasklappen handlar om krigstillstånd där det enligt Åklagarmyndigheten kan vara svårt att skilja mellan krigsförbrytelser och terrorism. Möjligen bör man enligt myndigheten klargöra detta och se vilka situationer som kan uppstå och hur de kan lösas.
Man framhåller också särskilt behovet av att ha ”långtgående möjligheter” till hemliga tvångsmedel vid terrorism.
Även Justitieombudsmannen Lars Lindström tillstyrker förslaget och skriver att han ”delar utredarens uppfattning att en sådan bestämmelse bör införas”.
”Omöjligt att bevisa”
Andra remissinstanser har varit mer kritiska till förslaget och pekat på bevissvårigheter och flera oklarheter.
Justitiekansler Anna Skarhed har till exempel konstaterat att förslaget ”i sin nuvarande form inte bör leda till lagstiftning” eftersom det ”torde bli mycket svårt, för att inte säga omöjligt att bevisa att någon har gjort sig skyldig till försök till deltagande”. Hon har även pekat på ”avsteg från gällande rättsstatliga principer”.
Läs också:
JK sågar regeringens nya terrorlag – ”anmärkningsvärt avsteg från rättsstaliga principer”