Åklagarmyndigheten avstyrker i ett remissyttrande förslaget om att en brottsbekämpande verksamhet ska införas vid Försäkringskassan.
”Väcker frågor ur ett rättssäkerhetsperspektiv, särskilt i förhållande till kraven på opartiskhet”, skriver myndigheten bland annat.
Under våren föreslog regeringens utredare att brottsutredande verksamhet och underrättelseverksamhet ska inrättas vid Försäkringskassan.
”Där det finns pengar finns kriminalitet”, sa äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) i ett pressmeddelande i samband med att förslaget presenterades.
Men det är ingen bra idé, enligt Åklagarmyndigheten som i ett remissyttrande avstyrker förslaget.
Förslagen framstår, enligt myndigheten, inte som kostnadseffektiva och har inte analyserats tillräckligt. Dessutom anser åklagarna att utredningen ”underskattat komplexiteten” i utredningar om bidragsbrott.
Positiva till särskild åtalsprövning
Åklagarmyndigheten är dock inte helt negativt inställd till utredningens förslag utan anser bland annat att det vore bra om en särskild åtalsprövning införs för bidragsbrott.
Myndigheten är också ”mer positiv” till att underrättelseverksamhet, i en begränsad form, i ett första steg inrättas vid Försäkringskassan.
”Detta kan bidra till ökad kunskap och förståelse för brottsligheten samt stödja det brottsförebyggande arbetet”, skriver Åklagarmyndigheten och tillägger att detta borde ske i flera steg och att verksamheten till en början endast ska gälla inre spaning.
”Väcker frågor ur rättssäkerhetsperspektiv”
Vad gäller frågan om brottsbekämpande verksamhet där Försäkringskassans anställda bland annat skulle ges rätt att verkställa tvångsmedel är Åklagarmyndigheten negativt inställd till.
Bland annat tror inte myndigheten att resurserna på Försäkringskassan kommer att räcka till samt att Polismyndigheten kommer att få rycka in i större utsträckning än vad utredningen räknar med. Det är, enligt myndigheten, inte utrett om den nuvarande ordningen behöver ändras och ifrågasätter om det vore kostnadseffektivt och lämpligt.
Grova bidragsbrott är svårutredda och kräver ofta bland annat ”långvarig spaning och omfattande samverkan med andra myndigheter”. Inte sällan omfattar dessa utredningar många misstänka och ”inte sällan i släkt- och bekantskapskonstellationer med kopplingar till grov organiserad brottslighet”.
Det är inte aktuellt att hålla förhör med misstänkta på annan plats än hos polisen eller i häkte, enligt myndigheten.
Dessutom är Försäkringskassan målsägande i dessa ärenden.
”Att en myndighet som är anmälare och har ekonomiska anspråk samtidigt ska bedriva brottsutredning väcker frågor ur ett rättssäkerhetsperspektiv, särskilt i förhållande till kraven på opartiskhet”, skriver Åklagarmyndigheten i remissyttrandet.
