Åklagarmyndigheten har inte längre förtroende för åklagaren som åtalats för att ha läckt sekretessbelagd information.
Åklagaren ska ha besökt sin kusin, som är gängledare, i fängelse ett tiotal gånger medan hon varit anställd på myndigheten.
Nu vill Åklagarmyndigheten att hon ska avskedas, även om hon döms eller inte.
Dagens Juridik har tidigare rapporterat om åklagaren som åtalats för att ha läckt sekretessbelagd information till sin en familjemedlem.
Nu vill Åklagarmyndigheten att Statens ansvarsnämnd ska pröva frågan om att avskeda åklagaren, eftersom myndigheten inte längre har något förtroende för henne.
I en hemställan till Statens ansvarsnämnd, signerad av riksåklagaren Katarina Johansson Welin, framförs att Åklagarmyndigheten fick kännedom om att åklagaren är kusin till en gängledare 2023.
Då hade det gått fem år sedan kvinnan först anställdes som åklagaraspirant.
Det framgår även i hemställan att kvinnan mellan 2016 och 2019 besökte gängledaren i fängelset ett tjugotal gånger. Hälften av besöken ska ha skett under tiden då hon var anställd som åklagaraspirant och assistentåklagare i Åklagarmyndigheten, och hon ska inte ha informerat kammarchefen eller vice kammarchefen om besöken.
Utöver det framförs även att kvinnan blivit åtalad för att ha läckt uppgifter ur Åklagarmyndighetens system Cåbra, genom att fotografera en datorskärm och skicka bilden till en familjemedlem. Hon är även åtalad för att ha delat med sig av hemlig information i ett mordärende som hon själv ansvarade för. Hon påstås bland annat ha informerat släktingar om hur mordet gick till, vem som mördats och hur räddningsinsatsen såg ut.
Riskerar förtroendet för Åklagarmyndigheten
I skrivelsen framförs det att det mot bakgrund av det stora beslutsmandat som en åklagare har inte går att ställa lägre krav på en åklagares oförvitlighet än på poliser och domare
Att som åklagare ha nära kontakter med personer som dömts för allvarlig brottslighet kan påverka allmänhetens förtroende för Åklagarmyndigheten, och för åklagare, sammantaget anser myndigheten att åklagaren genom sitt agerande åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren – även om hon blir dömd eller inte.
”Det saknas därför förutsättningar att ha fortsatt förtroende för henne”, avslutas hemställan.
