En man dömdes för grova bedrägeribrott och tre dömdes för grova penningtvättsbrott medan fyra personer friades helt från åtalen om grova penningtvättsbrott. Nu överklagar Swedbank och åklagaren tillsammans med flera parter tingsrättsdomen.
Målet har uppmärksammats stort i medierna eftersom flera av målsägandena är företagsledare som såg sina bankkonton kapas. På målsägandesidan finns även Swedbank och Avanza.
Storbanken Swedbank är nu en av parterna som överklagar tingsrättsdomen och yrkar att en av männen som friades från misstankarna om grovt penningtvättsbrott ska dömas och förpliktigas att betala skadestånd om cirka 11,8 miljoner kronor jämte ränta till Swedbank.
Pengarna härrör från brott
Swedbank menar att det är utrett att pengarna i fråga härrör från brott.
Bankens ombud uppger även att den 45-årige mannen har uppsåtligen – i vart fall genom likgiltighetsuppsåt – ställt sina bankkonton till förfogande och tagit emot pengarna, i syfte att dölja att pengarna kom från brott eller brottslig verksamhet, samt har främjat möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde.
Även åklagaren yrkar att samme man ska dömas för grovt penningtvättsbrott och menar att tingsrätten har gjort en felaktig bedömning i skuldfrågan. Åklagaren hänvisar till att tingsrätten har kommit fram till att det objektivt sett föreligger ett penningtvättsbrott. Åklagaren pekar även på att 45-åringens uppgifter om hur händelsen gav gått till är oklara och motsägelsefulla, även i avgörande delar. Särskilt rör det de uppgifter han lämnat om sin bankdosa vilket har haft en avgörande betydelse, enligt åklagaren som menar att dessa uppgifter saknar tillförlitlighet och trovärdighet.
Åklagaren menar att det är styrkt bortom rimligt tvivel att 45-åringen har ställt sina konton till förfogande och där tagit emot pengar som han insåg eller i vart fall misstänkt kom från brott. 45-åringen har varit likgiltig, enligt åklagaren, inför att pengarna kom från brott och har inte bara tagit emot pengarna utan även använt en del av dessa i sin affärsverksamhet. Att 45-åringen senare fått kalla fötter och försökt att avbryta penningtvättsflödet påverkar inte skuldfrågan, menar åklagaren.
Tidigare bedrägeridömd en central figur
Enligt åtalet påstods en 41-åring ha varit en central figur i det brottsliga upplägget genom att, något förenklat, ha anmält falska deklarationsombud till Skatteverket för att på så sätt kunna logga in på andra personers konton hos Skatteverket. Genom detta upplägg har 41-åringen sedan kunnat komma åt målsägandenas kontonummer och därefter upprättat autogirokopplingar mellan deras konton och andra konton.
Två kända IT-entreprenörer påstods av åklagarna vara några av de som utsatts för bedrägerierna. I dessa fall påstods bedragarna, genom nämnda autogirokopplingar, ha fört över knappt 25 miljoner kronor till olika bulvankonton.
41-åringen dömdes för fyra fall av grovt bedrägeri och två fall av försök till grovt bedrägeri. Han frikänns samtidigt för åtalet rörande det påstådda bedrägeriet mot en av IT-entreprenörerna.
I denna del konstaterade tingsrätten att det visserligen finns flertalet omständigheter som är besvärande för 41-åringen, men att en avgörande del av händelseförloppet inte har gått att utreda. Detta då flertalet andra personer, som inte kunnat höras i målet, varit iblandade i upplägget. Bevisningen ansågs därför inte tillräckligt för att fälla 41-åringen i denna del.
Åklagaren överklagar
Åklagaren överklagar även tingsrättens dom när det gäller 41-åringen som dömdes till fyra års fängelse för grovt bedrägeri. Mannen friades nämligen på en åtalspunkt som åklagaren anser att han bör dömas för och med den ändringen bör även fängelsestraffet bli längre, menar åklagaren. Åklagaren pekar även på att 41-åringen har tidigare gjort sig skyldig till likartad och omfattande brottslighet och dömts till ett långt fängelsestraff. Den brottslighet som tingsrätten nu dömt honom till ansvar för har inletts i direkt anslutning till att han frigivits villkorligt från det tidigare fängelsestraffet. Enligt åklagaren har inte förhållandet beaktats i tillräcklig utsträckning genom förverkande av villkorligt medgiven frihet.
Men även 41-åringen har överklagat bedrägeridomen och yrkat att hovrätten ska fria honom från ansvar för fyra fall av grovt bedrägeri och två fall av försök till grovt bedrägeri. Han yrkar även att målsägandenas skadeståndsyrkanden ogillas och att besluten om förverkanden undanröjs med undantag för den beslagtagna Sky-telefonen. I vart fall bör åtalspunkterna rubriceras som brott av normalgraden och att straffet sätts ned.
Enligt 41-åringens ombud är inte åtalet om grova bedrägerier och försök till grova bedrägerier tillförlitliges styrkt och ombudet menar att tingsrätten har gjort en felaktig bedömning och ansvarsfrågan och samt straffvärdet. Ombudet pekar på att det inte går att utesluta att samtliga gärningar har begåtts av någon i 41-åringens närhet. Han bodde nämligen inte ensam i lägenheten.
Fler överklaganden
En annan man i 35-årsåldern, som dömdes för grovt penningtvättsbrott och penningtvättsbrott till fängelse i ett år och åtta månader, överklagar också domen och yrkar att fängelsestraffet ska sättas ned.
En 44-årig man som dömdes för penningtvöttsbrott överklagar domen och yrkar att åtalet ogillas i dess helhet alternativt att straffet sätts ned. Han uppger, via sina ombud, att han aldrig tagit emot, förvarat och omsatt pengar från brott i syfte att dölja att pengarna kom från brott. Han har inte heller främjat möjligheterna för någon annan att tillgodogöra sig egendom eller dess värde. Efter att han har överlåtit dosan till annan har han inte längre haft någon möjlighet att disponera konton. 44-åringen konstaterar att de påstådda brotten begicks flera månader efter att han överlämnat dosan.
Enligt ombuden har han inte förstått att pengarna kommit från bankbedrägerier eller att beloppen varit så stora.
Åklagaren har å sin sida också överklagat den delen av domen och yrkar att 44-årigen ska dömas för grovt penningtvättsbrott och längre fängelsestraff än 1,5 år samt ett näringsförbud om fem år.
