Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Åklagaren: en kommission borde titta på Fingerprint-ärendet

Nyheter
Publicerad: 2022-06-23 12:56

Försvaret har bestämt sig för att överklaga insiderbrottsdomen mot Johan Carlström. EBM-åklagarnas preliminära bedömning är att också överklaga. Åklagare Jan Leopoldson vill dessutom se en kommission som tittar på Fingerprint-ärendet.
– Med alla turer, alla år och alla tiotals miljoner som lagts ned på advokater, domar och åklagare. Det är lite av ett haveri. Det är slöseri med skattepengar, säger Jan Leopoldson.

Efter åtta år i Stockholms tingsrätt ägde huvudförhandlingen mot Fingerprint Cards styrelseordförande och största ägare Johan Carlström äntligen rum i april och maj 2022. Under onsdagen kom domen. Johan Carlström dömdes för fyra fall av de sex grova insiderbrott som han åtalats för.

Försvaret uppgav samma dag att domen kommer överklagas. Samtidigt meddelade det börsnoterade Fingerprint Cards att Johan Carlström lämnar sin ordförandepost i bolaget och ersätts med advokat Dimitrij Titov som ordförande med omedelbar verkan.

Ekobrottsmyndighetens åklagare Jan Leopoldson och Jonas Myrdal är i det stora hela nöjda med domen och den bevisvärdering som tingsrätten har gjort men uppger för Dagens Juridik att man nu analyserar domen och att de preliminärt kommer att överklaga de friande åtalspunkterna men antagligen inte alla.

– Vi tycker påföljden är, utifrån det som domstolen har kommit fram till i de åtalspunkter som han fälldes för, okej. Men vi tycker att det finns bevisning som han kan fällas på. Vi har även synpunkter på Johan Carlströms skatteavdrag på pensionsförsäkringarna som han gick göra på 30 procent. 

Rättegångskostnader

– Vi är inte helt nöjda rättegångskostnaderna heller. Vi tycker att det lagts ned lite väl mycket tid eftersom Per E Samuelson (Johan Carlströms tidigare advokat reds. anm) hade redan gjort en hel del av förberedelsearbetet. Vi tycker inte heller att den särskilda förhöjda timstaxan är motiverad utan en normal timtaxa ska gälla.

Tingsrätten kom fram till att ”skälig kostnad för tillvaratagande av Johan Carlströms rätt motsvarar 1 200 timmars arbete”. 

”Johan Carlström får mot bakgrund av målets beskaffenhet anses haft fog för att anlita särskilt kvalificerade försvarare. För det fall han frikänns har han därför rätt till ersättning för den faktiska försvararkostnaden förutsatt att denna är skälig utifrån allmänna sysslomannarättsliga principer. Tingsrätten anser att en timkostnad om 3 500 kr samt övriga timkostnader som använts varit skäliga”, framgår det av domen.

Johan Carlström fick ersättning av allmänna medel för rättegångskostnader med ett belopp om 2,2 miljoner kronor.

Det framgår även av domen att kostnaden för Per E Samuelsons uppdrag som offentlig försvarare ska med hänsyn till att Johan Carlström döms till ett relativt långt fängelsestraff stanna på staten. 

Huvudförhandlingen Johan Carlström har i olika omgångar varit inplanerad sedan 2018 och har ställts in vid oräkneliga tillfällen. Jan Leopoldson poängterar vid ett flertal tillfällen att det är en framgång att rättegången i tingsrätten äntligen kunde äga rum. Under förhandlingarna diskuterades det vilket ansvar eller icke-ansvar Johan Carlström själv hade till tidsutdräkten. Åklagarna anser att tingsrätten gjort en felaktig bedömning när man uppgett i domen att Johan Carlström inte kan lastas för något av förseningarna. Jan Leopoldson hänvisar till exemplet där Johan Carlström sparkar sin offentliga försvarare Per E Samuelson bara några veckor innan förhandling. 

En kommission

Jan Leopoldson pekar på den långa förseningen av målet och menar att en kommision borde titta på Fingerprint-ärendet.

– Jag måste säga att vi borde se till att politikerna tittar på det här. Jag tycker att det är ett systemfel och att det inte får gå till på det här viset. Det är inte rimligt och inte heller mot Carlström. Jag har svårt att kalla detta en rättstat när det får gå till på det här viset. 

– Med alla turer och alla år och alla tiotals miljoner som lagts ned på advokater, domar och åklagare. Det är lite av ett haveri. Det är slöseri med skattepengar. Man borde göra någon form av utredning i vart fall efter hovrättsdomen.

Vad ska det leda till?
– Dels öka resurser där det behövs i domstolarna och dels att man måste se över lagstiftningen så att domstolarna får större möjligheter att kunna framtvinga rättegång. Även om det är så att ens advokat inte kan, eller vad det nu är, så ska tingsrätterna ha större möjligheter att tvinga fram ett advokatbyte. Det här är helt orimligt att det ska ta sju år och det innebär att det kanske blir 8-9 år innan en hovrättsdom. Det är alldeles för mycket pengar och alldeles för mycket arbete. Det här är inte rimligt. 

– Detta är inte rättssäkert, det är inte så här en rättsstat ska fungera.

– Det borde en kommission, en utredning, titta på helt enkelt. Detta är ett bra exempel på vad man kan göra för att få ett snabbare rättegångsförfarande. Även om det har varit pandemi så är det inte klokt att man kan ställa in en rättegång så här ofta, säger Jan Leopoldson.


Dela sidan:
Skriv ut: