Det var i januari förra året som en hemmagjord bomb exploderade utanför ett flyktingboende i Västra Frölunda i Göteborg där en person skadades allvarligt.
Explosionen kopplades till två andra bomber i Göteborg under hösten – en vid Syndikalistiskt forums lokaler i centrala Göteborg och en bomb som hittades odetonerad utanför ett flyktingboende i Torslanda.
Tre män med kopplingar till nazistiska NMR dömdes av Göteborgs tingsrätt för medverkan och för försök till allmänfarlig ödeläggelse.
Den 23-årine man, som också pekats ut som ledare, dömdes till åtta år och sex månaders fängelse för alla tre bomberna och en 51-årig man dömdes som medhjälpare till bombdådet i Frölunda och för försöksbrottet i Torslanda till fem års fängelse.
En tredje man dömdes som medhjälpare till bomdådet i Torslanda till fängelse i ett år och sex månader.
Tingsrättens juristdomare var dock skiljaktig och ville frikänna 23-åringen och 51-åringen från bomdådet i Frölunda.
Bevisen presenterades inte
Hovrätten för Västra Sverige frikände i höstas 23-åringen och 51-åringen från bomdådet i Frölunda efter att rätten konstaterat att bevisningen inte var tillräcklig.
Vid förhandlingen i hovrätten hävdade försvaret att man inte hade fått ta del av hela utredningen eftersom Säkerhetspolisen ”satt på” bevismaterial i form av elektronisk övervakning och rådata som inte hade presenterats i målet.
Hovrätten konstaterade i sin dom att Säpo inte hade låtit åklagaren och domstolen ta del av den tekniska bevisning som man hade samlat på sig när man hade övervakat de två nazisterna.
”Någon sådan teknisk utredning finns inte, såvitt hovrätten är bekant, presenterad i förundersökningsmaterialet eller i den s.k. slasken”, skriver hovrätten i domen.
Bekräftar för Ekot
Efter att Sveriges Radios Ekoredaktion granskat domen närmare har frågan om bevisningen blivit aktuell på nytt.
Ralf G Larsson, som är hovrättspresident för Hovrätten för Västra Sverige, bekräftar för Ekot att den tekniska bevisningen hade varit viktig för rätten att få ta del av.
I stället vittnade en person från Säpo med numret ”1767” om övervakningen av de två nazisterna. Vittnet berättade om teknisk övervakning som knöt 23-åringen och 51-åringen till inköp av material som fanns i bomberna.
Hovrätten skriver:
”Uppgiften att X och Y kunnat knytas till platsen för inköpet utgör en slutsats som vittnet dragit baserat på ett underlag som hovrätten inte tagit del av. Bevisvärdet av Säpo 1767:s uppgifter är sålunda mycket svagt.”
Strider mot Europakonventionen
Hovrätten konstaterade också i sin dom att ”det förhållandet att en tilltalad inte får del av hela förundersökningen kan bedömas stå i konflikt med artikel 6:1 i Europakonventionen om rätten till en rättvis rättegång och principen om parternas likställdhet (equality of arms)”.
Men kammaråklagare Mats Ljungqvist som drev målet försvarar förfarandet.
– Skulle vi närmare, alltför detaljerat, beskriva metoden så skulle det ge kriminella och misstänkta en möjlighet att skulle skydda sig mot metoderna, säger han till Ekot.
Hovrättspresidenten Ralf G Larsson har dock en annan uppfattning.
– För att man ska kunna styrka brott är det väl bra om man slänger fram så mycket bevis som möjligt. Och det är väl åklagarens uppgift, säger han i en kommentar till Ekots granskning.
