Mannen från Eskilstuna hade stoppats av en polispatrull och åklagare utfärdade senare ett strafföreläggande mot honom som gällde rattfylleri och narkotikabrott.
Eftersom mannen bestred strafföreläggandet åtalades han vid Eskilstuna tingsrätt.
Åklagaren åberopade ett analysbesked från Rättsmedicinalverket där det framgick att mannen hade 0,006 mikrogram tetrahydrocannabinolsyra per gram blod.
l analysbeskedet angavs också att detta är en så kallad metabolit – alltså en ”restprodukt” – till tetrahydrocannabinol som är den aktiva substansen i cannabis.
Mannen åberopade dock ett eget intyg från Rättsmedicinalverket där det framgick att den substans som han hade haft i blodet – alltså metaboliten – i sig inte är narkotikaklassat och att han därför omöjligen kunde dömas för rattfylleri.
Mannen friades därför av tingsrätten. Han friades också för narkotikabrott med hänvisning till att det inte kunde uteslutas att han hade fått i sig detta genom passiv rökning.
Åklagaren överklagade den friande domen för narkotikabrott men inte för rattfylleri vilket slutade med att hovrätten fällde mannen för ringa narkotikabrott.
Mannen vände sig till Justitiekanslern och begärde skadestånd av staten med över 100 000 kronor för förlorad arbetsinkomst och lidande för att ett strafföreläggande hade utfärdats och åtal hade väckts för rattfylleri trots att det saknats grund för detta.
Justitiekansler Anna Skarhed skriver i sitt beslut:
”Utredningen i ärendet visar att beslutet att utfärda ett strafföreläggande och därefter åtala X för rattfylleri var felaktigt eftersom en förutsättning för att kunna dömas för drograttfylleri är att det under eller efter färden finns något narkotiska ämne kvar i blodet”.
Eftersom mannen slutligen dömts till dagsböter för ringa narkotikabrott av hovrätten – vilket var en av gärningarna som även det utfärdade strafföreläggandet avsåg – har det dock funnits grund för de båda besluten, anser JK. Hon avslår därför hans anspråk på skadestånd.
Foto: TT
