– Det är allvarligt om förövare tror att de kan gå fria för att vi saknar resurser att utreda de värsta brotten som har begåtts, säger Lise tamm till DN.
Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission har idag 33 ärenden som gäller misstankar om krigsbrott. Hälften av de misstänkta brotten har begåtts i Irak, Syrien och Libyen. Internationella åklagarkammaren har beslutat att förundersökning ska inledas i samtliga fall.
– I dag arbetar vi med en eller två utredningar per år. Polisen gör ett utmärkt arbete men de har en övermäktig uppgift. Bristen på tillräckliga utredningsresurser är ett stort problem. Staten bör fatta beslut om mer, säger Lise Tamm.
Ett exempel är det så kallade Rwandaärendet där en svensk medborgare har åtalats för folkmord i Rwanda. Den svenska polisen har i drygt två år arbetat med utredningen på plats i Rwanda och om några veckor så avgörs fallet i Stockholms tingsrätt.
Polisens kostnader i Rwandaärendet uppgår i dag till 1 721 000 kronor, skriver DN. Till detta kommer dessutom lönekostnader för fyra utredare som har arbetat heltid under två års tid, 4,5 miljoner kronor i resekostnader samt domstolskostnader på ungefär 3 miljoner. Och då har inte advokatkostnaderna räknats in ännu.
Enligt Dick Clomén, folkrättsrådgivare hos Röda korset, finns det dock ytterligare ett problem – nämligen att alltför få människor anmäler krigsbrott.
– Sverige behöver en tydligare lagstiftning. I dag är det oklart vad som kan anmälas. Inom internationella Röda korset diskuterar vi nu hur vi ska kunna stödja fler att anmäla krigsbrott, säger han till DN.
Foto: Gunnar Lundmark/Scanpix
