Malin Palmgren gör gällande att det mutbrott Trond Sefastsson dömdes för i tingsrätten är att betrakta som grovt eftersom gärningen skadat eller riskerat att skada förtroendet för den fria och självständiga journalistiken.
– Sefastsson har fått betalt för något han redan fått betalt för av sin arbetsgivare, menar hon.
När hon på måndagen argumenterade för att Sefastssons varit otillbörligt hänvisade hon både till de pressetiska reglerna och till TV4:s interna regler. Hon pekade också på att journalister intar en särställning i lagstiftningen, bland annat genom reglerna om källskydd, tystnadsplikt, och efterforskningsförbud.
– Den här priviligerade ställningen för journalister medför också krav, säger hon.
Malin Palmgrens åtal bygger på att Sefastsson varit att betrakta som arbetstagare, att det förelegat ett tjänstesamband och att ersättningen varit otillbörlig. Tingsrätten gav Palmgren rätt på samtliga tre punkter.
Domstolen ansåg dock inte att det var brottet mot de pressetiska reglerna som gjorde Sefastssons agerande otillbörligt. Tingsrätten uttalade att en enskild journalists bristande integritet bara är en av flera omständigheter som kan påverka förtroendet för journalistiken, och att journalistik i sammanhanget inte kan jämställas med myndighetsutövande verksamhet. Mutbrottet kom därmed att betraktas som brott av normalgraden.
Palmgren försöker inte visa att Sefastsson skulle ha ”garanterat” Rexhepi ett inslag i Kalla Fakta. Hon gör istället gällande att mutbrottslagstiftningen inte kräver att den tilltalade haft en viss avsikt.
– Mutbrottet fullbordades redan när Trond Sefastsson tog emot betalningen.
Försvaret lämnade kort före huvudförhandlingen – ”i elfte timmen” enligt Palmgren – in ett utlåtande av professor Josef Zila. Palmgren tror inte att utlåtandet kommer få någon större betydelse. Hon säger att hon själv övervägt att inhämta ett utlåtande av Claes Sandgren, professor och ordförande i Institutet mot Mutor, men att hon avstått av processekonomiska skäl.
Malin Palmgren fick utstå kritik från flera journalister och andra representanter för mediebranschen, både efter husrannsakan i Sefastssons hem och för att hon hänvisat till de pressetiska reglerna i stämningsansökan. Hon tonar dock ner betydelsen av det senare.
– Det är inte överträdelsen av de pressetiska reglerna som gör gärningen brottslig. Det här handlar om brott enligt brottsbalken, och de reglerna gäller för alla.
Hon håller däremot fast vid att journalister intar en särställning gentemot vanliga arbetstagare.
– En journalist kan åstadkomma en större förtroendeskada än en inköpschef på ett IT-bolag, säger hon.
Läs också: Rättegången mot Trond Sefastsson – detta har hänt
Fredrik Svärd
Chefredaktör
