Hoppa till innehåll
Nyheter

AI förändrar företagsförvärven – behovet av affärsjurister ökar



Foto: Jakob Åkersten Brodén / TT

AI minskar inte behovet av juridisk expertis inom M&A, trots att tekniken automatiserar delar av arbetet.
I stället kan fler företagsförvärv och mer komplicerade juridiska risker öka efterfrågan på kvalificerad rådgivning.
Det skriver den internationella advokatbyrån Eversheds Sutherland i en ny rapport.

Artificiell intelligens, AI, håller på att förändra den globala marknaden för företagsförvärv. Tekniken gör det möjligt att identifiera, analysera och genomföra affärer snabbare än tidigare. Samtidigt blir transaktionerna mer komplicerade, vilket ökar behovet av juridisk expertis. Det framgår i en ny rapport från advokatbyrån Eversheds Sutherland.

Enligt advokatbyrån kommer AI och annan avancerad teknik sannolikt att bidra till allt fler företagsförvärv. Förvärven kommer också i högre grad att motiveras av möjligheten att komma åt värdefull teknik, data, immateriella rättigheter och specialistkompetens. Företag köper alltså inte längre andra verksamheter enbart för deras omsättning, kundbas eller marknadsandelar utan allt oftare är målet att komma åt tekniska lösningar, datamängder, AI-kompetens och digital infrastruktur.

Tekniksektorn står för stor del av M&A-aktiviteten

Eversheds Sutherland pekar bland annat på att tekniksektorn stod enligt London Stock Exchange Group för 33 procent av den globala M&A-aktiviteten under årets två första månader 2026. Advokatbyrån pekar även på att ungefär en tredjedel av de 100 största företagsförvärven hade AI som en del av det strategiska motivet under 2025.

Eversheds Sutherland hänvisar även till att efterfrågan på AI driver förvärv även inom energi, elförsörjning, datacenter och fastigheter.

AI effektiviserar arbetsmoment

En av slutsatserna i Eversheds Sutherland analys är att AI kan effektivisera många arbetsmoment som traditionellt utförts av affärsjurister. Bland annat kan tekniken användas för att identifiera potentiella förvärvsobjekt, analysera stora mängder företagsinformation, granska avtal och andra dokument samt upptäcka ekonomiska och juridiska risker. Särskilt stor betydelse väntas tekniken få inom den due diligence som genomförs inför en transaktion.

Men Eversheds Sutherlands slutsats är att behovet av affärsjurister ändå inte minskar – tvärtom kan behovet av kvalificerad rådgivning öka.

När informationsmängderna blir större och analyserna mer avancerade krävs fortfarande mänskliga bedömningar för att förstå vilka risker som är relevanta och hur de ska hanteras juridiskt, menar advokatbyrån. Juristens roll kommer därför i allt högre grad att handla om att bedöma risker, utforma transaktionsvillkor och ge strategiska råd, snarare än att enbart genomföra traditionell dokumentgranskning.

Nya frågor uppstår

När företag förvärvas på grund av deras tekniska tillgångar uppstår också nya juridiska frågor. Det handlar bland annat om immateriella rättigheter. Till exempel vem som äger programvaran, AI-modellerna och andra tekniska tillgångar. Det kan även handla om dataskydd såsom vilka rättigheter har köparen att använda och överföra företagets data efter förvärvet. Det kan även handla om cybersäkerhet och då nämns frågan: ”Finns säkerhetsbrister som kan påverka värdet på det förvärvade bolaget?”

Även regleringar tas upp och frågan ”Hur påverkas affären av nationell säkerhet, utländska direktinvesteringar och konkurrensregler?” Slutligen nämner advokatbyrån avtalsvillkoren som en juridiska fråga. ”Hur ska köpare och säljare fördela risker som är svåra att bedöma i dag men som kan få stora konsekvenser framöver?”

Värderingen av företag

En annan viktig förändring gäller värderingen av företag. Eversheds Sutherland lyfter bland annat hur AI har förändrat förutsättningarna för mjukvarubolag. Vidare skriver advokatbyrån att ett företag vars affärsmodell riskerar att ersättas av AI kan snabbt förlora i värde. Samtidigt kan ett annat bolag bli mycket attraktivt eftersom dess teknik eller datatillgångar förväntas få större betydelse.

Denna osäkerhet kan få konsekvenser för hur företagsförvärv struktureras. Det kan exempelvis bli vanligare att delar av köpeskillingen knyts till hur företaget utvecklas efter förvärvet, i stället för att hela beloppet fastställs vid tillträdet.