Tullverket genomförde en kontroll av ett Skåneföretags importverksamhet och upptäckte då bland annat att bolaget hade använt fel varukod och momssats för ett antal sändningar som innehöll silvermynt.
Tullverket övervägde möjligheten att tilläggsdebitera bolaget för dessa sändningar och i maj 2012 inkom bolagets ombud med ett yttrande detta.
I november samma år skickade Tullverket en granskningsrapport till bolaget där det framgick att någon tilläggsdebitering inte skulle ske.
Bolaget begärde ersättning av Tullverket för ombudskostnader som uppkommit i samband med ärendet.
Enligt bolagets uppfattning hade Tullverket ändrat sin ståndpunkt i tilläggsdebiteringsfrågan till följd av ombudets yttrande.
Tullverket avslog dock yrkandet om att bolaget skulle få sina ombudskostnader ersatta.
Enligt myndigheten var det inte bolagets yttrande, utan handläggarens utredning, som lett till beslutet att inte debitera i efterhand. Bolaget hade därför enligt Tullverket inte behövt anlita något ombud.
Förvaltningsrätten i Malmö anför nu att bolaget får anses ha fått bifall till sin talan på annan grund än den som man åberopat och att det därför saknas förutsättningar att bevilja ersättning för kostnader enligt lagen om ersättning för kostnader i mål om skatt, med mera.
Bolagets överklagande avslås därför.
