Högsta domstolen går i två beslut på en advokats linje och ger honom rätt till ytterligare ersättning för tidsspillan och utlägg med anledning av hans resor till två brottmålsrättegångar.
Besluten gäller två mål vid Ångermanlands tingsrätt där advokaten i det ena har varit förordnad som offentlig försvarare och i det andra som målsägandebiträde.
Fick köra 22 mil
Advokaten har sitt kontor i Umeå och har varit tvungen att resa cirka 22 mil till huvudförhandlingarna som i båda målen har hållits i Härnösand.
Advokaten har ansett att huvudförhandling istället skulle ha kunnat hållas i Örnsköldsvik där domstolen har ett tingsställe – någonting som skulle ha halverat resvägen för advokaten.
Tingsrätten har dock inte godtagit detta argument och i både målen valt att endast tillerkänna advokaten ersättning för resa mellan Örnsköldsvik och Härnösand. Kostnaderna för tidsspillan har enligt tingsrätten i övrigt varit ett resultat av att advokaten har sitt verksamhetsställe långt ifrån domstolen - en uppfattning som Hovrätten för Nedre Norrland senare instämde i.
Justitiekanslern motsatte sig advokatens yrkanden.
Oklar skrivning i motiven
Motivuttalanden anger att ett avstånd på 5-10 mil i tätbebyggda områden och 20 mil i mindre tätbebyggda områden kan tjäna som en utgångspunkt för vad som utgör ”verksamhet långt från domstolen” – men att ett förordnande inom den egna domskretsen aldrig ska ses som ett så kallat distansförordnande. Det saknas dock närmare vägledning i frågan var en domstol ska anses belägen när det finns tingsställe.
Skrivningen ”den ort där domstolen är belägen” skulle i och för sig kunna syfta på tingsrättens kansliort. Merkostnaderna saknar dock samband med domstolsadministrationen och med var den skriftliga handläggningen äger rum. Ersättningen har istället koppling till förhandlingarna och det är enligt HD därför förhandlingsorten som är relevant.
11 mil till tingsstället
Domstolens bedömning när det gäller förhandlingsort kan dock vara svår att förutse och om förhandlingsorten inte framstår som uppenbar ska tingsrätten anses vara belägen på de orter där den har tingsställe, anser HD.
Så länge avståndsberäkningen mynnar ut i att det handlar om en lokal försvarare finns det ingen anledning för misstänkt eller försvarare att söka förhandsbesked från domstolen eftersom detta bara gäller när tingsrättens schablonavstånd för ersättning överskrids.
I advokatens fall är det 11 mil mellan verksamhetsorten Umeå och tingsstället i Örnsköldsvik och ungefär lika långt mellan tingsstället och kansliorten Härnösand.
Två justitieråd skiljaktiga
Med tillämpning av riktlinjerna för tätbebyggt område anser HD med hänsyn till de lokala förhållandena att Umeå ligger inom området för lokala försvarare verksamma i Örnsköldsvik. Advokaten har inom ramen för försvararuppdraget därför rätt till ersättning för hela resan mellan Umeå och Härnösand.
HD understryker att motsvarande överväganden som för försvarare gäller även för målsägandebiträden och att det samtidigt finns starka skäl för att inte tillämpa olika ersättningsprinciper i de båda fallen. Advokaten har därför rätt till ersättning för hela resan mellan Umeå och Härnösand även när det gäller uppdraget som målsägandebiträde.
Han tillerkänns nu därför sammanlagt drygt 10 000 kronor ytterligare i ersättning.
Två justitieråd – Anders Eka och Sten Andersson – är skiljaktiga i försvararbeslutet och vill avslå överklagandet, med hänvisning till att domstolen alltid ska anses belägen på förhandlingsorten, som i advokatens fall ligger 22 mil bort. Justitieråden är inte skiljaktiga i biträdesbeslutet, eftersom det är naturligt att de principer som majoriteten slagit fast i försvararbeslutet blir styrande.
