När advokaten visade en övervakningsfilm från det brandattentat hon utsatts för reagerade hennes 16-årige klient starkt.
”Va, var den vita villan din?”, sa han och bedyrade att gärningsmännen inte skulle komma tillbaka.
Nu döms 16-åringen för mordbrand då det anses bevisat att han var en av två som tände eld på advokatens bostad och bil.
Den 16-årige pojken åtalades för mordbrand och påstods, tillsammans med en okänd person, ha tänt eld på den kvinnliga advokatens bil och hus i slutet av juni förra året.
16-åringen erkände under förundersökningen att han var en av gärningsmännen – men tog tillbaka erkännandet när huvudförhandlingen inleddes.
Vid tingsrätten anförde hans försvarare att 16-åringen fått kännedom om händelsen i november förra året när han hade ett möte med advokaten – som då var hans offentlige försvarare i ett annat ärende. Advokaten hade då visat honom den i detta mål aktuella övervakningsfilmen samt även berättat om händelsen för honom.
Reagerade när han fick se filmen
Advokaten bekräftade i tingsrätten att hon varit 16-åringens försvarare i ett annat mål och vid ett möte berättat om den nu aktuella händelsen samt även visat övervakningsfilmen. Han hade då sagt ”Va, var den vita villan i (ort) din?”. På fråga om hur han visste det hade 16-åringen uppgett att han hört talas om händelsen samt sagt att hon inte behövde oroa sig då ”dom inte kommer komma tillbaka”. Efter att 16-åringen delgetts misstanke för brandattentatet hade advokaten kontakt med hans pappa som då uppgav att 16-åringen tagit på sig brottet.
16-åringen uppgav å sin sida att han haft en skuld till en person han inte ville namnge. Eftersom han saknade ekonomiska medel kom de överens om att han skulle hjälpa denne med ”småsaker” i syfte att betala av skulden. Han hade den aktuella kvällen fått ett samtal och blivit ombedd att ordna fram petflaskor. Han hade hämtat tomma petflaskor som han hade druckit ur från under diskhon och lämnat över dem. En månad senare kontaktade personen honom igen. Personen nämnde då pet-flaskorna och sa att om det skulle komma upp någonting skulle han erkänna att han begått brott.
En månad senare hade han blivit uppringd av den okända personen som sa att pet-flaskorna var involverade i någonting och om någonting kom upp skulle han erkänna brott. 16-åringen menade att han fruktade för sitt liv och att det var därför som han erkände mordbranden, trots att det inte var han som begått brottet.
Döms till ungdomstjänst
Tingsrätten tog fasta på 16-åringens tidiga erkännande och pekade på de mycket detaljerade uppgifter han lämnat om händelseförloppet såväl före som efter gärningen i förhör. Dessutom påträffades hans DNA på en av pet-flaskorna som hittats i nära anslutning till brottsplatsen. Hans reaktion i samband med att advokaten visade honom övervakningsbilderna och advokatens efterföljande konversation med 16-åringens pappa talade också för hans skuld, enligt tingsrätten.
Den berättelse han lämnat i tingsrätten bedömdes av domstolen som en efterhandskonstruktion. Han dömdes därför för mordbrand till ungdomsvård och ungdomstjänst i 40 timmar.
Domen överklagades till hovrätten – som nu fastställer underinstansens avgörande.
