TV-sända rättegångar skulle kunna äventyra rättssäkerheten. Däremot skulle mer frekventa radiosändningar från rättegångar kunna öka offentligheten i rättssalarna utan att röja integritetsskyddet med bild. Den tanken delar flera av landets främsta företrädare för rättsväsendet.
Men för riksdagsledamoten Maria Abrahamsson (M) räcker det inte med ljudupptagningar.
Huruvida rättegången mot Anders Behring Breivik kommer att TV-sändas är fortfarande oklart men omdiskuterat, och har även i Sverige lett till diskussion. I Norge, Danmark och Finland finns möjlighet att TV-sända rättegångar medan Sverige på grund av fotograferingsförbudet idag inte tillåter några kameror. Detta vill Maria Abrahamsson ändra på.
– För mig är det självklart att när en rättegång är offentlig ska den också kunna följas av varje intresserad medborgare, inte bara av journalister, närmast berörda och det fåtal som råkar få plats i rättssalen.
Maria Abrahamsson (Bild: Dan Hansson/SvD/Scanpix)
Abrahamsson har i en rapport från 2008 samt i flera intervjuer och motioner proklamerat för ett avskaffande av fotograferingsförbudet.
– Ur kontrollsynpunkt är det viktigt att medborgarna kan följa hur de professionella aktörerna sköter sig, utan att rapporteringen vinklas eller filtreras av medierna. Det effektivaste sättet för statsmakterna att uppnå det vore att acceptera TV-sända rättegångar.
En åklagare, som valt att vara anonym, tycker att tanken om en öppnare rättegång är bra.
– Allmänhetens synvinkel är viktig. Idag förlitar sig alldeles för många på vad som står i tidningarna. Det vore av fördel om man istället kunde bilda sig en egen uppfattning, och då skulle det vara bra om rättegångarna blir mer tillgängliga. Men jag är ändå tveksam till TV-sändningar.
Många är skeptiska mot att släppa in TV-kameror i rättssalarna. Gustav Sandberg, offentlig försvarare och målsägandebiträde på Advokatfirman Glimstedt, ser främst nackdelar.
– Jag tror att vetskapen om en eventuell TV-sändning kan öka anspänningen för brottsoffer, förövare och vittnen och även påverka hur folk väljer att uttala sig. Det kan också innebära att vittnen kommer att dra sig i än högre grad för att inställa sig inför domstolen, vilket i sin tur skulle kunna hämma själva rättegången och i slutändan även riskera att rättssäkerheten blir lidande.
Magnus Lundh, försvarsadvokat verksam på advokatbyrån Tre Advokater i Malmö, är inne på samma linje.
– Jag förstår inte Marie Abrahamssons poäng när hon föreslår ett tillåtande av TV-sända rättegångar. Den övervägande majoriteten av alla brottmålsrättegångar är idag offentliga. Antalet platser för åskådare är visserligen begränsat i en normal rättssal men vid uppmärksammade rättegångar – där det allmänna intresset är stort – har detta lösts genom att man använt ytterligare en sal där åhörarna kan följa rättegången genom direktsänd videoupptagning.
Alla tre anser dessutom att säkerhetsaspekterna för de inblandade i rättssalen talar mot TV-sända rättegångar. Att om målsägande, tilltalade och vittnen samt domare, åklagare och advokater blir identifierbara, inte bara genom namn utan också genom bild, kommer riskerna för hot och våld mot samtliga bli större än idag.
– Det är inte en utveckling som ökar rättssäkerheten, den som Maria Abrahamsson säger sig värna om, säger försvarsadvokaten Magnus Lundh.
Enligt Maria Abrahamsson är intresset av ökad öppenhet något som måste vägas över det som kan bli ett marginellt sämre integritetsskydd, inte minst då det kan undvikas genom åtgärder av domstolen.
-Vad jag har föreslagit är att domstolarna får en möjlighet att tillåta TV-sändningar, inte en skyldighet. På samma sätt som idag ska domstolarna i varje rättegång pröva om dörrarna ska hållas öppna eller inte. Om den bedöms kunna vara offentlig ska domstolen därefter pröva om integritetsskyddet eller andra hänsyn gör det olämpligt att tillåta en TV-sändning.
Men konsekvenserna är för ovissa och pekar mot en negativ riktning, enligt Magnus Lundh och åklagaren. Däremot skulle mer frekvent rapporterande med ljudupptagningar från rättssalen eller hela radiosända rättegångar kunna vara en kompromiss.
– Ur en objektiv synvinkel vore det bättre att sända över radio och undvika bilden. Det viktiga med rapporteringen är ju att var och en får skapa sin uppfattning och då är det som sägs i vittnesmål och bevis det som är av vikt. Med TV är det lätt att fokus hamnar fel och det istället blir en dokusåpa av rättegången, säger åklagaren.
– Under rättegången mot Christer Pettersson direktsände man med 15 sekunders fördröjning och med advokat Claes Borgström som kommentator, något som fungerade alldeles utmärkt och som en stor del av Sveriges befolkning följde med stort intresse. Radiosända rättegångar är definitivt att föredra om man menar att rättssäkerheten kräver att allmänheten skall få större insyn i den dömande verksamheten, tycker Magnus Lundh.
Maria Abrahamsson håller inte med:
– Hade man resonerat på samma sätt om rättegångarna som TV-sänds från Krigsförbrytartribunalen i Haag?
Linn Mannheimer
