Advokaten var ombud och biträde enligt rättshjälpslagen i ett mål vid Södertörns tingsrätt som i december 2012 beslutade att han skulle få förskott på biträdesersättningen med 27 841 kronor enligt en ingiven kostnadsräkning. I beslutet angav tingsrätten att, efter avdrag för parternas rättshjälpsavgift, utbetala 22 273 kronor.
Vid huvudförhandlingen begärde mannen ersättning med 20 315 kronor enligt en kostnadsräkning som han då gav in. Räkningen gällde endast tillkommande kostnader efter förskottsbeslutet. I domen bestämde dock tingsrätten mannens ersättning enligt rättshjälpslagen till 20 315 kronor.
Rättshjälpsmyndigheten begärde i december 2014 att advokaten skulle återbetala 2 364 kronor till myndigheten eftersom ersättningen hade fastställts till 20 315 kronor och eftersom det från ersättningen skulle dras 406 kronor för rättshjälpsavgift och 22 273 kronor för förskott.
Myndigheten hade beräknat rättshjälpsavgiften som två procent av 20 315 kronor.
Advokaten begärde skadestånd av staten med 27 284 kronor. Han pekade på att tingsrättens beslut att endast bestämma ersättning enligt den sist ingivna kostnadsräkningen var felaktigt på grund av förbiseende från domstolens sida.
JK skriver:
”Detta förbiseende får anses utgöra fel eller försummelse vid myndighetsutövning, låt vara att A (advokaten) i kostnadsräkningen som gavs in vid huvudförhandlingen för tydlighetens skull uttryckligen hade kunnat ange att den avsåg tillkommande ersättning efter förskottsbeslutet”.
JK går nu på advokatens linje och beslutar om skadestånd på 27 284 kronor.
Foto: DJ
