Ett aktiebolag ingick ett optionsavtal med sin ägare – en advokat från Stockholmstrakten. Enligt avtalet betalade bolaget genom revers ett belopp som motsvarade marknadsvärdet på aktierna i ett annat bolag till advokaten.
En månad senare betalade det första bolaget även ett belopp till advokaten som motsvarade knappt en procent av marknadsvärdet på aktierna i det anmdra bolaget och blev därmed ägare till dessa.
Skatteverket beskattade advokaten i inkomstlagen tjänst och kapital för kapital med totalt 7,5 miljoner kronor.
Advokaten överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm och framhöll att ett optionsavtal inte kunde omkaraktäriseras till ett köpeavtal.
Förvaltningsrätten konstaterade att en köpoption mot en ersättning som var hundra gånger högre än den som kort därefter betalats vid utnyttjade av optionsrätten inte hade kunnat ingås på rent affärsmässiga grunder.
Den verkliga innebörden av transaktionerna, ansåg förvaltningsrätten, var i själva verket att att advokaten hade sålt aktierna i det andra bolaget genom två delbetalningar.
Advokaten överklagade till Kammarrätten i Stockholm som nu slår fast att att villkoren i optionsavtalet är så säregna utifrån ett civilrättsligt perspektiv att det enda rimliga är att bedöma rättshandlingarna som två delbetalningar. Advokatens överklagande avslås därför.
