Polismyndigheten i Stockholm beslutade den 15 mars 2013 att ta en 32-årig kvinna i förvar och lämnade sedan över ärendet till Migrationsverket. Av en tjänsteanteckning framgår att Migrationsverket den 17 mars bedömde att förvaret skulle bestå.
Kvinnans offentliga biträde – en advokat från Stockholm – överklagade beslutet om förvar till Migrationsdomstolen i Stockholm och uppgav då att överklagandet avsåg Migrationsverkets tjänsteanteckning.
Migrationsdomstolen avvisade överklagandet eftersom man ansåg att det i själva verket var polismyndigheten som ansvarade för tvångsåtgärden. Dessutom avslogs advokatens yrkande om ersättning på 8 284 kronor eftersom hon hade överklagat en åtgärd som inte gick att överklaga.
Advokaten överklagade migrationsdomstolens beslut till Migrationsöverdomstolen som meddelade prövningstillstånd.
Migrationsöverdomstolen konstaterar nu att det de facto var polismyndigheten som var ”bärare av tvångsåtgärden”. Eftersom detta har varit uppenbart för migrationsdomstolen – och trots att advokaten har uppgivit Migrationsverkets tjänsteanteckning som grund – borde inte domstolen utan vidare utredning ha avvisat överklagandet. I synnerhet inte eftsrom det handlade om en tvångsåtgärd av ingripande slag.
Det saknas därför också skäl att inte medge advokaten ersättning med det yrkade beloppet.
En kammarrättsassessorn är skiljaktig och anser att prövningstillstånd inte borde ha meddelats.
