Advokaten förordnades i mars 2014 som offentligt biträde till en förälder i ett mål om vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
I juni 2014 överklagade advokarten Stadsdelsnämnden i Borås beslut att avslå hennes begäran om att vården om klientens två barn skulle upphöra. Överklagandet ställdes till Förvaltningsrätten i Jönköping.
I förvaltningsrätten yrkade advokaten ersättning på motsvarande arbete i 39 timmar och 30 minuter. Förvaltningsrätten ansåg dock att advokaten fick anses mycket väl tillgodosedd med ersättning motsvarande 20 timmars arbete.
Advokaten överklagade beslutet till Kammarrätten i Jönköping. Av hennes överklagande framgår:
”När hon förordnades som offentligt biträde den 13 mars 2014 hade hon inte någon tidigare kännedom om ärendet varför hon nödgades läsa in det omfattande materialet, ca 200 sidor. Arbetet har omfattat såväl umgängesbegränsning som upphörande av vård enligt LVU. Eftersom vissa omständigheter skiljer sig åt för barnen har det varit nödvändigt att läsa igenom handlingarna för båda barnen. Förvaltningsrätten har inte närmare angett vilka av hennes åtgärder som inte har varit nödvändiga. Hon har lämnat en utförlig åtgärdsspecifikation.”
Advokaten framhöll också att hon bland annat hade deltagit i två långa möten mellan sin klient och socialtjänsten. Hon hade dessutom tagit flera kontakter med många olika personer i klientens och klientens sambos kontaktnät.
Advokaten uppgav också att hon har haft en omfattande korrespondens med Borås stad och ett fleratal samtal med handläggarna. Det var enligt henne omöjligt att tillvarata den enskildes intresse med bara 20 timmars arbete i ett mål där hon företrädde den part som hade begärt att vården skulle upphöra, där hon hade varit förordnad som offentligt biträde under drygt tre månader och där en umgängesbegränsning hade överklagats.
Kammarrätten konstaterar nu att – även om man tar hänsyn till att det är rimligt att det offentliga biträdet i ett mål om upphörande av vård enligt LVU sätter sig in i den utredning som ligger till grund för beslutet om vård – framstår det nedlagda arbetet dock som väl omfattande med hänsyn till uppdragets art och omfattning.
Kammarrätten skriver:
”Av arbetsredogörelsen och överklagandet i kammarrätten framgår vidare att A (advokaten) har begärt ersättning för åtgärder som vidtagits i anledning av umgängesbegränsningen. Dessa åtgärder kan lagligen inte ersättas. A har inte heller varit förordnad som offentligt biträde i denna del, även om förvaltningsrättens kallelse till muntlig förhandling kan ha gett sken av något annat, då A har kallats i egenskap av offentligt biträde när hon rätteligen skulle ha kallats i sin egenskap av ombud.”
Kammarrätten fortsätter:
”I arbetsredogörelsen är inte klart specificerat vilka åtgärder som avser umgängesbegränsningen och vilka som avser upphörande av vård. Med hänsyn till vad som ändå kan utläsas av arbetsredogörelsenj vad A har anfört i överklagandet och vad som får anses rimligt med hänsyn till uppdragets art och omfattning finner kammarrätten att A får anses skäligen tillgodosedd genom den ersättning som har tillerkänts henne av förvaltningsrätten.”
Advokatens överklagande avslås därför.
