Tidigare har mellan Volvo Lastvagnar Aktiebolag, Volvo, och de lokala arbetstagarorganisationerna gällt kollektivavtal om anlitande av konsulter. I avtalen reglerades hur många konsulter bolaget vid viss tidpunkt fick anlita. Så länge bolaget höll sig inom denna ram ansågs bolaget uppfylla den förhandlingsskyldighet som följer av 38 § medbestämmandelagen, MBL. Sedan bolaget hade sagt upp det senast gällande ramavtalet presenterade bolaget vid förhandlingar med arbetstagarorganisationerna istället en lista med 43 företag som bolaget ville anlita konsulter från.
Sveriges Ingenjörer och Unionen, förbunden, har nu väckt en skadeståndstalan mot Volvo då bolaget anlitat 19 personer från sju olika företag som inte funnits med på listan, utan att först förhandla med förbunden därom. De yrkade därför 100 000 kronor vardera för brott mot 38 § MBL.
Volvo anförde att bolaget självmant upptäckt att konsulter anlitats från de i målet sju aktuella företagen och att de inte var med på listan, vilket varit ett misstag då konsulter redan tidigare anlitats från dessa. Volvo meddelade de fackliga organisationerna om misstagen men bestred skadeståndsskyldighet då den eventuella förhandlingsunderlåtelsen endast berott på ett administrativt misstag. Volvo medgav endast att bolaget brustit i sin förhandlingsskyldighet beträffande en konsult från ett av de sju företagen.
Arbetsdomstolen, AD, finner inledningsvis att det inte förelegat någon förhandlingsskyldighet beträffande tre av personerna från ett av företagen då Volvo visat att de beställt en produkt och inte konsulter.
Beträffande tolv av de anlitade konsulterna menade Volvo att dessa börjat arbeta redan då det tidigare ramavtalet gällde och endast fortsatt sina uppdrag. AD finner att det förhållandet att det tidigare avtalet sades upp inte kan innebära att Volvo på nytt skulle behöva förhandla om anlitandet av dessa konsulter och deras arbete, varför Volvo inte brustit mot förhandlingsskyldigheten beträffande dessa konsulter.
AD finner dock att Volvo borde ha förhandlat beträffande tre konsulter som anlitats från ett företag som inte fanns med på listan samt beträffande den konsult som Volvo medgivit förhandlingsskyldighet för.
AD uttalar att ”en arbetsgivares försummelse att iaktta förhandlingsskyldigheten betraktas vidare normalt som ett allvarligt brott mot lagen” och att det är av stor betydelse att Volvo, trots att underlåtenheten endast synes bottna i ett förbiseende, är uppmärksam på de situationer i vilka förhandling krävs.
AD beaktar att underlåtenheten endast rör fyra personer från två företag och att det är en mycket liten del av den totala mängd konsulter Volvo anlitar.
AD bestämmer att Volvo ska utge skadestånd om 50 000 kronor vardera till de två förbunden men att vardera part ska stå sin egen rättegångskostnad.
Veronica Hult
veronica.hult@dagensjuridik.se
