Arbetsdomstolens tolkning av § 6 Mom 7 första stycket tredje meningen i journalistavtalet innebär att personer som endast då och då arbetar på lördag och söndag får fler dagar ledigt per år när helgdagar infaller på deras normala fridag på lördagen. Detta kan synas orättvist, konstaterar AD, som dock inte funnit att regleringen syftar till att jämna ut arbetstiden per helgfri vecka. De tillämpningsproblem som uppstår kan enligt domstolen lösas genom en ny kollektivavtalsreglering.
Mellan Medieföretagen och Svenska Journalistförbundet gäller kollektivavtalet journalistavtalet. Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB är genom medlemskap i Medieföretagen bundet av journalistavtalet.
En bestämmelse i journalistavtalet, § 6 Mom 7 första stycket tredje meningen gäller obekväm arbetstid. Bestämmelsen lyder ”Om arbete utföres på helgdag, som icke är söndag, utgår motsvarande ledighet på annan dag. Samma förhållande gäller om sådan helgdag är medarbetares ordinarie ledighetsdag. Sistnämnda regel gäller dock icke då arbetstiden kontinuerligt förlägges måndag-fredag. Ledigheten får ej utläggas på dag som till följd av tidningsutgivningen brukar vara ledig dag”.
Parterna är oense om hur undantaget från rätten till ledighet på annan dag ska tolkas och vad som avses med att arbetstiden ”kontinuerligt” är förlagd måndag-fredag.
Förbundet har väckt talan mot arbetsgivarparterna i AD med yrkande om att domstolen ska förklara att bestämmelsen har den innebörden att med arbetstid som ”kontinuerligt förlägges måndag-fredag” avses arbetstid som under en schemacykel inte innehåller någon ordinarie arbetsdag lördag eller söndag. Förbundet menar att detta följer av ordalydelsen, partsavsikten och syftet med bestämmelsen och vinner stöd i avtalshistoriken, hur avtalet tillämpats och avtalets systematik.
Enligt arbetsgivarparterna innebär regleringen att om arbetstagaren har sin ordinarie arbetstid mer sällan förlagd till en lördag eller söndag, som var åttonde veckoslut eller mer sällan, får arbetstiden anses kontinuerligt förlagd måndag-fredag.
AD finner att bestämmelsen bör tolkas i enlighet med sin ordalydelse på det sätt förbundet hävdat och att ordet ”kontinuerligt” i allmänt språkbruk anses ha den innebörd som förbundet påstått.
Det kan synas orättvist att de arbetstagare som huvudsakligen har sin arbetstid förlagd måndag till fredag och endast någon gång då och då har den förlagd till lördag eller söndag omfattas av rätten till ledighet på annan dag och därmed får fler dagar ledigt per år när helgdagar infaller på deras normala fridag på lördagen, uttalar AD. Domstolen har dock inte funnit visat att regleringen i § 6 Mom 7 har ett bakomliggande syfte att jämna ut den genomsnittliga arbetstiden per helgfri vecka. De tillämpningsproblem som uppstår kan enligt AD lösas genom en ny kollektivavtalsreglering.
AD har funnit att förbundets fastställelsetalan ska tillåtas och bifallas. Förbundet är vid denna utgång fullt ut vinnande part. Arbetsgivarparterna åläggs därför att ersätta förbundets rättegångskostnader 252 812 kronor med hälften vardera.
