Domstolarna har sedan tidigare egna riktlinjer för mediakontakter. Domstolsverket arbetar nu på en gemensam policy som ska fungera som vägledning och stöd för domare i deras kontakter med journalister.
– Om inte vi vid domstolen förklarar så kommer någon annan, såsom Leif Silbersky eller Madeleine Leijonhufvud, att göra det och då blir kommentarer och förklaringar mer vridna, menar Staffan Levén, hovrättslagman vid Hovrätten för Västra Sverige och tidigare talesman för Domstolsverkets mediegrupp.
Policyn har diskuterats av en referensgrupp bestående av domare och annan personal. I januari 2010 inleds en förankringsprocess. I fredags anordnade företrädare för Hovrätten för Västra Sverige och för Domstolsverket ett möte för att diskutera policyn med pressen.
– Egentligen är dessa yrkeskategorier, jurister och journalister, mycket lika eftersom de båda söker sanningen. Men relationen dem emellan fungerar inte alltid, sade Ingela Gran vid Domstolsverket.
Den mediegrupp som inrättades 2005 består av domare som ska kunna besvara frågor från media. Liknande grupper har nu inrättats i Norge och Danmark.
Domarna i gruppen har ingen tjänstgöringsplikt, men har åtagit sig att serva media med saklig information och ge förklaringar. Domarna ska inte bara besvara generella frågor utan också frågor om enskilda domar och mål.
– Domstolens uppgift är inte att kommentera eller ge synpunkter utan att förklara. Det ska inte få förekomma att en domare svarar att ”du får läsa domen”. Inte heller får svaret ”inga kommentarer” förekomma till media, sade Staffan Levén.
– Generellt är domstolen rädd för media. Detta är något man ständigt måste påminna domstolen om att inte vara.
Läs också:
Debatt: Journalister besvarar kritik med tystnad
Debatt: ”Det är vår skyldighet att förenkla”
Krönika: ”Journalister är ett pack!”
Fredrik Svärd
Chefredaktör
