Enligt systersonen hade kvinnan upprättat ett testamente till hans förmån år 1996. Att kontakten dem emellan avbröts året därpå berodde enligt systersonen dels på att kvinnan hade fått reda på att en av hans väninnor hade barn med en färgad man, dels för att hon trodde att denna kvinna skulle lura av honom pengarna.
Systersonen gör gällande att kvinnan antingen upprättat testamentet under påverkan av psykisk störning eller att någon förmått henne att upprätta testamentet genom att missbruka hennes oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning eller att kvinnan blivit svikligen förledd att upprätta det eller eljest svävat i villfarelse, som varit bestämmande för hennes vilja att göra testamentet.
Den psykiska störningen bestod enligt honom av en kombination av kvinnas demens, omvälvningen efter ett lårbensbrott som hon drabbades av i slutet av december 2006 samt den medicinering som hon erhållit.
Tingsrätten finner det genom ett så kallat MMT, Mini Mental Test, visat att kvinnan led av en mild demenssjukdom vid tiden för testamentets upprättande, men vittnen har uppgett att hon var klar och redig och fullt kapabel att förordna om sin kvarlåtenskap.
Eftersom systersonen inte kunnat förebringa utredning till styrkande av sina påståenden ogillas käromålet. Mannen åläggs att ersätta motparternas rättegångskostnader med cirka 240 000 kronor.
