Under tidigt 1990-tal överfördes ansvaret för myndigheternas lokalförsörjning från Byggnadsstyrelsen till varje enskild myndighet samtidigt som själva förvaltningen av fastigheterna bolagiserades. Syftet var bland annat att effektivisera fastighets- och förmögenhetsförvaltning för staten som helhet.
Reformen var en strävan efter ”en marknadsstyrd inriktning av lokalförsörjningen”.
Akademiska hus
Enligt Riksrevisionen har detta inte fungerat som det var tänkt. En av orsakerna uppges vara den stora marknadsandel som det statliga bolaget Akademiska Hus AB har på vissa orter.
Riksrevionen skriver dessutom:
”Det finns också risk för att lärosätenas förmåga att agera effektivt på marknaden begränsas av bland annat deras behov av lokaler med specifik utformning, såsom campusområden och specialutformade lokaler.”
Enligt Rikrevisionen är frågan statsfinansiellt viktig eftersom lärosätenas hyreskostnader under 2016 uppgick till 8,6 miljarder kronor – eller cirka 40 procent av den totala lokalhyran för samtliga statliga myndigheter.
Effektiv hyresmarknad
Riksrevisionen ska nu gå till botten med frågan om detta har kunnat genomföras som riksdagen beslutade. Syftet är bland annat att utreda om det finns förutsättningar för en fungerande marknadsstyrning och om lärosätena organiserar sitt arbete för att kunna verka effektivt på hyresmarknaden.
Resultatet kommer att presenteras i februari 2018.
