”Staten äger ett stort antal områden med föroreningar eller gammal ammunition som kan medföra risk för människor och miljön”, skriver Riksrevisionen i en ny rapport där man också konstaterar att kostnaderna för sanering kommer uppgå till miljardbelopp.
Incitament för att inte kartlägga
Det man efterlyser är en kartläggning och kostnadsuppskattningar för att kunna göra ”rimliga prioriteringar av vilka områden som ska saneras och när”.
Men samtidigt finns en risk att de berörda myndigheterna avvaktar med att både inhämta underlag och med att göra en uppskattning av kostnaderna. Detta eftersom en orsak till bristerna är att gällande regler ”i praktiken medför incitament att inte göra kartläggningar och kostnadsuppskattningar”:
Riksrevisionen skriver:
”Ju mer kunskap en myndighet har om sina förorenade områden och saneringskostnader, desto tidigare ska den göra avsättning i årsredovisningen och anslagsavräkning för sådana kostnader.”
Hundra år att sanera
Det finns enligt länsstyrelsernas kartläggning över 80 000 förorenade eller möjligt förorenade områden i Sverige. Staten äger å sin sida minst 10 000 förorenade områden, men de flesta ingår inte bland de 80 000.
Riksrevisionen pekar på vikten av att sanera förorenade områden för att minska risken för negativa effekter på människors hälsa och miljön.
Det är också en förutsättning för att kunna exploatera förorenad mark för till exempel bostadsbyggande. Med nuvarande takt skulle det enligt Riksrevisionen dröja över hundra år innan de mest förorenade områdena i Sverige är sanerade.
Riksrevisionen skriver:
”Granskningen visar att det behövs ett helhetsgrepp om statens förorenade områden. De berörda myndigheterna bör utveckla kartläggningen av förorenade områden så att de får bättre underlag för sina riskbedömningar och uppskattningar av kostnader. Regeringen bör utveckla en övergripande vägledning med principer för att kunna bedöma i vilken ordning och takt som förorenade områden bör saneras. Regeringen bör också förtydliga ansvaret för sanering för vissa myndigheter och utveckla rapporteringen till riksdagen.”
