72-årig kvinna frias från åtal om trolöshet mot huvudman 

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och frikänner en 72-årig kvinna från åtalet om trolöshet mot huvudman. Varje överföring från bolagets konto räknas som ett enskilt brott, vilket innebär att brotten inte når upp till grovt brott. Eftersom de aktuella brotten begicks för mer än fem år sedan är de därmed preskriberade.

En 72-åriga kvinna har haft en förtroendeställning i ett städbolag i Skåne där hon skötte administrationen och den operativa verksamheten i företaget.

Kvinnan har enligt åklagarens gärningsbeskrivning med stöd av fullmakt och tillgång till bankkort haft självständig behörighet att förfoga över bolagets bankmedel. 

Enligt åklagaren har hon utnyttjat sin förtroendeställning att för annan sköta ekonomisk angelägenhet, mellan den 1 januari 2013 och den 31 december 2013 från bolagets bankkonto gjort 165 stycken verksamhetsfrämmande överföringar och uttag uppgående till totalt 2 177 852 kronor. Enligt åklagaren har hon därvid missbrukat sin förtroendeställning och skadat bolaget. Brottet är grovt då hon agerat systematiskt och då huvudmannen tillfogats betydande skada, menar åklagaren.

Företaget i konkurs med skulder

Kvinnan har erkänt att hon har haft en generalfullmakt i företaget. Hon har uppgett att hon skrev under årsredovisningen för 2013 i ägarens namn, eftersom hon trodde att hon hade rätt att göra det med stöd av generalfullmakten. Företaget gick i konkurs den 29 juli 2015 efter förlusten av en stor kund. Det framkom i samband med konkursen att kvinnan hade gjort uttag och överföringar från bolagets konto om cirka 2,7 miljoner kronor, vilket hon använt för ”privata angelägenheter”. Enligt konkursbouppteckningen bedömdes hon sakna återbetalningsförmåga. 

Hon har i förhör bland annat berättat att hon hade utsatts för utpressning av en person i Rumänien och att hon därför lånade pengar från företaget. Hon var av uppfattningen att hon fick låna pengar från företaget. Hon hade bett om lov av ägaren som gett henne godkännande.

Av konkursbouppteckningen framgick vidare att det fanns en brist i boet om 1 101 557 kronor. 

Konkursboet framställde ett skadeståndskrav på ägaren, i hennes egenskap av styrelseledamot och på grund av hennes bristande kontroll av företaget, på nästan 1,9 miljoner kronor. 

Ägaren kan inte minnas att hon godkänt kvinnans lån från företaget.

Dömdes i tingsrätten

Tingsrätten som dömde den den 72-åriga kvinnan menar att det är klarlagt att hon missbrukat sin förtroendeställning i företaget och därigenom skadat företaget. Enligt domstolen saknas det betydelse om hon haft för avsikt att återbetala pengarna hon tagit ut från företaget.

Brottets straffvärde uppgår till fängelse i åtta månader men brottet begicks under 2013, det vill säga för mer än åtta år sedan. Vid straffmätningen bör därför straffvärdet för brottsligheten istället bestämmas till fängelse i fyra månader, menar tingsrätten. Domstolen hänvisar även till kvinnans ålder och att hon är tidigare ostraffad. 

”Varken brottslighetens art eller straffvärde är sådant att ett fängelsestraff är ofrånkomligt. Det får anses saknas anledning att anta att N.N kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottlighet. Hon ska därför dömas till villkorlig dom”, skrev tingsrätten.

Kvinnan åläggs även att betala ett högt skadestånd till bolagets ägare och därför att det föreligger särskilda skäl till att inte förena den villkorliga domen med dagsböter.

Frikänner kvinnan från åtalet

Hovrätten ändrar nu alltså tingsrättens dom och frikänner den 72-åriga kvinnan från åtalet.

Hovrätten konstaterar dock att den 72-åriga kvinnans uppgifter om omständigheterna kring det påstådda lånet framstår som en efterhandskonstruktion. Hovrätten anser också att det är utrett att kvinnan uppsåtligen har missbrukat sin förtroendeställning och därigenom skadat bolaget. 

Kvinnans försvarare har gjort gällande att gärningarna under åtalet ska bedömas som 165 fall av trolöshet mot huvudman av normalgraden och därmed ogillas på grund av preskription. Åklagaren har gjort gällande att gärningarna ska bedömas som ett fall av trolöshet mot huvudman, grovt brott, men har förtydligat sin inställning till ändringsyrkandet på så sätt att om hovrätten bedömer att det rör sig om flera brott och inget av dem är grovt, ska åtalet ogillas på grund av preskription. 

I målet aktualiseras således frågor om gärningarna under åtalet innefattar ett eller flera fall av trolöshet mot huvudman samt hur brottsligheten ska rubriceras. Prövningen av dessa frågor har sedan betydelse för bedömningen av om åtalet ska ogillas på grund av preskription. 

Gjort sig skyldig till 112 fall av trolöshet mot huvudman

Domstolen pekar bland annat på att det har förelegat ett klart tidsmässigt uppehåll mellan gärningarna såtillvida att överföringar och uttag i huvudsak har gjorts med en dags eller några dagars mellanrum. 

”Det är inte utrett att gärningarna har ingått och utgjort led i någon från början sammanhållen brottsplan, utan de förfaller närmast ha vidtagits i syfte för N.N att dryga ut sin egen kassa. Mot denna bakgrund anser hovrätten att var och en av gärningarna ska bedömas som ett brott, med undantag för de överföringar och uttag som gjorts samma dag. Hovrätten anser sammanfattningsvis att N.N gjort sig skyldig till 112 fall av trolöshet mot huvudman”.

Avseende frågan hur de aktuella brotten ska rubriceras kan konstateras att beloppen inte vid något tillfälle varit så pass höga att kvinnan kan anses ha tillfogat bolaget betydande skada, menar hovrätten.

Hovrätten bedömer att brotten har haft en viss systematisk karaktär, men det har inte framkommit att brottsligheten har föregåtts av någon ingående planering. Brotten ska därför inte bedömas som grova, menar hovrätten.

För trolöshet mot huvudman av normalgraden får påföljd inte ådömas om den misstänkte inte har häktats eller fått del av åtal för brottet inom fem år. Då de aktuella brotten är begångna år 2013 och kvinnan fick del av åtalet år 2021, det vill säga mer än fem år efter det senaste brottet är brotten därmed preskriberade och kvinnan frikänns från åtalet.