70 procent av de kriminella nätverk som verkar inom EU använder grundläggande penningtvättstekniker, samtidigt som 60 procent använder olika korrupta metoder.
Jurister och advokater finns med bland de särskilt utsatta yrkeskategorierna.
Det framgår av en rapport från Institutet Mot Mutor (IMM).
Europa står för en fjärdedel av den globala penningtvätten, och bara i Sverige uppskattas det att mångmiljardbelopp tvättas årligen. Enligt en ny rapport från Nasdaq Verafin uppgick penningtvätten i Sverige under 2023 till 15,3 miljarder dollar drygt 150 miljarder kronor, vilket motsvarade 2,51 procent av Sveriges BNP det året.
Av IMM:s senaste rapport, Från smutsiga till rena flöden – En introduktion till penningtvätt, framgår det att det sker en ökning av både anmälda penningtvättsbrott och lagföringsbeslut i Sverige, en trend har varit tydlig under de senaste åren.
– Vi på IMM vill att denna rapport ska vara lärande, kompetenshöjande och uppmärksamma det samband som existerar mellan penningtvätt och korruption och samtidigt ge en gedigen introduktion till detta samhällsskadliga ämne”, säger Parul Sharma, generalsekreterare på IMM.
Brancher och yrkeskategorier
IMM hänvisar till att det är ett flertal branscher och yrkeskategorier i Sverige som är särskilt utsatta när det kommer till penningtvätt. Bland dessa återfinns bland andra fastighetsbranschen, jurister och advokater, banker och växlingskontor.
Rapporten visar även på en oroande utveckling där kriminella aktörer i allt högre grad använder legala företagsstrukturer för sina brottsliga upplägg. Drygt 80 procent av de kriminella nätverken inom EU använder företag som brottsverktyg i ett försök att dölja sin brottsliga verksamhet från myndigheter och rättsväsendet.
