Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”5G-beslutet kan strida mot internationell lag och WTO-avtal om diskriminering”

Nyheter
Publicerad: 2020-11-02 09:18

DEBATT – av Dr. Thomas Voland, expert på tysk lag, EU-lag och internationell rätt och Michel Petite, tidigare legal rådgivare åt tre av Europakommissionens ordförande och specialist på EU-rätt, konkurrensfrågor samt frågor kring världshandel på Clifford Chance.

Såväl politiken som näringslivet har stora förväntningar på utbyggnaden av 5G-nätverket. De nordiska ländernas regeringar och i synnerhet Sveriges regering ser den nya generationen mobilkommunikation som en nyckelteknologi för den digitala omvandlingen. Införandet och användningen av 5G kräver en konsekvent, proaktiv och omfattande säkerhetsstrategi för att skydda dessa ”moderna motorvägar” från attacker.

I detta sammanhang kräver vissa länder, särskilt USA, att kinesiska tillverkare som ZTE och Huawei utesluts. De menar att kinesiska säkerhetsmyndigheter potentiellt kan manipulera infrastrukturen eller skapa sig otillåten tillgång till data. Trots omfattande och djupgående granskning av europeiska säkerhetsmyndigheter, exempelvis i Storbritannien och Tyskland, har man hittills inte hittat några bakdörrar i någon Huawei-utrustning. Detta bekräftas också av nätoperatörer. Många av operatörerna betonar att det inte finns några kända risker som är specifika för vissa leverantörers hårdvara och att en uteslutning av sådana leverantörer därför skulle vara problematisk.

Så länge det inte finns några bevis för att konkreta övertramp sker från ett företag är det tveksamt om restriktioner eller till och med en fullständig uteslutning från 5G-nätverk kan vara i linje med internationella lagar.

Nyligen har den svenska tillsynsmyndigheten PTS gjort auktionsprocessen av (nya) 5G-frekvenslicenser föremål för omfattande uteslutningen av utrustning från ZTE och Huawei från telekommunikationsnät. Dessutom kräver PTS att utrustning från dessa leverantörer tas bort ur näten senast 2025. Enligt PTS resonemang bygger åtgärderna på rekommendationer från den svenska säkerhetspolisen och Försvarsmakten som uteslutande pekar på en generell risk från leverantörernas ursprungsland inklusive antaganden kring tolkningen av kinesiska underrättelselagar. Beslutet förefaller sakna någon bedömning ur teknisk cybersäkerhetssynpunkt och speglar till synes inte potentiella tekniska skyddsåtgärder som rekommenderas av ”toolbox” för 5G-säkerhet som publicerades på EU-nivå tidigare i år.

Sådana nationella åtgärder skulle begränsa handeln med varor och tjänster. Därför måste de bedömas enligt reglerna från Världshandelsorganisationen (WTO). Det allmänna avtalet om handel med varor (GATT) föreskriver omfattande förbud mot diskriminering. En WTO-medlem kan i allmänhet inte behandla importerade varor mindre gynnsamt än varor från sitt eget territorium eller från andra WTO-medlemmar. Fördelar som beviljas varor från någon stat måste också beviljas varor från alla WTO-medlemmar. Följaktligen skulle det krävas en särskild motivering att förbjuda kinesiska varor, eller bara tillåta dem i obetydliga mängder, eller begränsa specifika tillämpningsområden, medan varor från andra WTO-länder inte skulle behöva möta motsvarande begränsningar.

GATT medger undantag, exempelvis kring åtgärder för att skydda säkerheten i tider av krig eller allvarliga mellanstatliga kriser. Enligt WTOs rättspraxis uppstår en ”allvarlig kris” i synnerhet i händelse av en överhängande väpnad konflikt, vilket lyckligtvis inte är fallet med Kina. Säkerhetsundantaget gäller därför inte här. Ett fullständigt förbud utan ytterligare bevis för konkreta risker orsakade av den specifika tillverkaren skulle inte heller motiveras av något annat undantag och skulle inte följa den tillämpliga proportionalitetsprincipen.

Det finns starka indikationer på att man kan uppnå målet med hög säkerhet lika effektivt – men med mindre begränsningar av handeln – genom produktinspektioner, certifieringar från tillverkare och komponenter i enlighet med riktlinjer och regelbunden övervakning. Detta tillvägagångssätt verkar delas av experter från Tysklands federala nätverksbyrå (BNetzA) och Tysklands federala kontor för säkerhet inom informationsteknik (BSI) baserat på utkastet till säkerhetskatalog som presenterades i augusti i år.

Ur ett EU-lagperspektiv skulle varje uteslutning av produkter som handlas på EU-marknaden kräva att beslutet baseras på tydliga kriterier som är lämpliga, nödvändiga och proportionella för att säkerställa cybersäkerhet. Ett sådant beslut skulle få långtgående konsekvenser för de berörda tillverkarna och deras kunder, nämligen telekommunikationsföretagen. Att endast hänvisa till tillverkarnas ”ursprung” skulle inte vara tillräckligt i detta avseende. Istället skulle bedömningen helst baseras på en ”case-by-case-analys” beaktande av olika transparenskriterier samt risksökande och riskreducerande aspekter.

Detta verkar vara fallet i det tyska tillvägagångssättet, som därför kan tjäna som förebild också för andra EU-länder.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: