Skatteverket har i en pilotkontroll identifierat 500 adresser som misstänkts ingå i avancerade brottsupplägg. Resultatet visar att adresserna var kopplade till bland annat svartarbete, penningtvätt, skattebrott, bedrägerier, skenäktenskap.
Skatteverket meddelar att myndigheten har genomfört kontroller för att kartlägga om, och i så fall hur, felaktig folkbokföring ingår i brottsliga upplägg. Skatteverket lämnade rapporten ”Strategiska adresser” med resultaten till regeringen 1 oktober. Det framgår av ett pressmeddelande.
– Varje adress påminde om toppen på ett isberg, säger Anders Klaar, Skatteverkets projektledare. Den ledde vidare till ännu fler adresser, individer och företag, där de flesta ingick i brottsliga upplägg.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Flera brottshärvor har nystats upp
Under arbetet med kontrollerna har flera brottshärvor nystats upp utifrån misstänkta adresser. Cirka 500 strategiska adresser identifierades i rapporten.
1 579 färdiga utredningar har gjorts, fler pågår, framgår det.
Det kan till exempel handla om en fastighet som köps för brottsvinster. Den blir bostad för personer utan uppehålls- eller arbetstillstånd, som mot mycket låga löner renoverar fastigheten. När den sedan säljs tvättas brottsvinsterna vita.
Enligt Skatteverket görs löpande kontroller och utredningar i folkbokföringen. Av pressmeddelandet framgår det att samtliga företeelser och upplägg som redovisas i rapporten träffar myndigheten på i ordinarie handläggning och kontrollverksamhet.
– Skillnaden är att vi nu under en koncentrerad tidsperiod haft större möjlighet till samarbete, då uppdraget varit inriktat på organiserad brottslighet där det finns särskilda sekretessbrytande regler, säger Peter Sävje.
Rekommendationer
Rapporten innehåller utöver kartläggningen även rekommendationer. Skatteverket och samverkande myndigheter föreslår bland annat minskad sekretess mellan myndigheter. Vidare föreslås att personer som hjälper kriminella med råd om upplägg eller tillhandahåller folkbokföringsadresser för brottsliga syften ska kunna straffbeläggas.
– Vi ser också att det är nödvändigt med säkra och unika identiteter, säger Anders Klaar.
– Därför måste frågan om biometriska data knutna till identiteter utredas snarast. Det skulle inte bara försvåra för de kriminella som begår brotten, utan är även en trygghet för oss alla eftersom risken att få sin identitet kapad minskar och att vi vet säkert vem vi interagerar med, fortsätter han.
Samarbete i pilotprojektet
Pilotprojektet har pågått sedan juni 2020. I samverkan ingår Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.
