Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

500 000 stycken Gudrun Schyman på rad

Nyheter
Publicerad: 2022-05-11 08:48

KRÖNIKA – Louise Brown, antikorruptionsexpert på FCG

Förra veckan bjöd på två välbesökta och välorganiserade stora konferenser i Stockholm, om finansiell brottslighet och om regelefterlevnad. I programmet på den senare ingick en punkt om vänskapskorruption. Än en gång diskuterade de namnkunniga panelisterna komplexiteten, vidden av skada och utrymmet att lagföra mutbrott. 

Det är viktigt, men jag tror att debatten nu måste tas till nästa fas, och handla mer om pengar. Diskussionen begränsades till medvetandegörande och tonen på toppen. 

Kanske kan taxonomin också göra skillnad. Den sociala taxonomin, EUs standard för hållbara finanser, som blev klar i februari sorterar åtgärder mot mutor, otillbörliga betalningar, bedrägerier, otillåten samverkan, utpressning och penningtvätt under styrning (governance). Åtgärder krävs inklusive ett minimum av skyddsåtgärder. Låt oss stanna upp vid dessa ord. Utpressning. Otillåten marknadssamverkan. Ett minimum. Det är möjligt att vi behöver en högre makt i Bryssel som trycker på för att bolag i gemen ska omvärdera sina risker på detta område. Under alla omständigheter är det bra att EU nu artikulerat behovet ytterligare. 

Samtidigt, på en börs och i en budget nära dig brinner det. 

En känd svensk telekomjätte riskerar bli ”uninvestable”, enligt Citibank. Aktien störtdök i den europeiska och amerikanska handeln. Närmare 50 miljarder kronor brann upp. 

Stockholms skattebetalare tar notan för Trafikförvaltningens upphandlingar som gått fel. Även här brann miljardbelopp upp.  

När upphandlingar i offentlig sektor för hundratals miljoner läggs ut att hanteras av konsultbolag, är risken i flera led högre att protokoll och utvärderingar inte görs, vilket påtalats från tid till annan bland annat i samband med Storstockholms Lokaltrafiks upphandling av signalsystem för tunnebanetrafiken, som dessvärre resulterat i begäran om skadestånd till en leverantör på en miljard.

Trafik och infrastruktur är en av vårt lands största budgetposter vilket attraherar korrupta intressen och innovativa försök till otillbörlig påverkan. Det borde ligga i sakens natur att göra allt som rimligen går att göras för att säkerställa god styrning och transparens.

Verksamhet som bedrivs genom tredje part har typiskt sett förhöjd korruptionsrisk. Det kan vara låneförmedlare, upphandlingskonsulter eller marknadsagenter i mer eller mindre komplexa marknader och projekt. Klart är att korruption är en ihållande och jag skulle vilja tro eskalerande kostnad (notera att jag inte säger problem, utan just kostnad) i Sverige. 

Utöver taxonomin som eventuell väckarklocka, kan korrupta affärer på olika sätt beröras av andra regelverk. Som exempel MIFID2 vad gäller att skydda investerares intressen, eller marknadsmissbrukslagen med hänsyn till bestämmelser om straff för insiderhandel, obehörigt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation (marknadsmissbruk), som begås på värdepappersmarknaden.

I telekombolagets fall, diskuteras det som särskilt allvarligt då korruption och bedrägerier, inte bara i ett krigshärjat land, utan i flera jurisdiktioner pågått under år men hållits dolt. 

Det är därför en rimlig bedömning att det finns fler strängar på den juridiska lyran som framtiden kommer att spela på, om det inte är i dur och inte exklusivt förunnat stora globala aktörer. Och någonstans medan musiken spelar, så bör dirigenterna i form av styrelser och ledningsgrupper se till att ändra tonart från vånda till stolthet. Och kamma hem hållbara vinster på det.

Kommer ni ihåg när Gudrun Schyman brände upp 100 000 kronor i Almedalen? Alla kunde se sedlarna pyra och försvinna, direkt ur handen. Ramaskri. 

Föreställ dig nu att vi ställer upp 500 000 stycken Schyman på rad och gör om samma sak. Låt oss sen prata om vad vi, i gemen, kommer göra härnäst.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: