Tingsrätten dömer en 39-årig man till fem och ett halvt års fängelse för bland annat grova bedrägerier och grov oredlighet mot borgenärer. Mannen ska även betala skadestånd med närmare 8,5 miljoner kronor till två av målsägandena i målet.
Även fem andra tilltalade döms för ekonomisk brottslighet.
Den 39-årige mannen döms för att ha vilselett tre bröder om att en av brödernas bolag hade en stor skatteskuld som mannen skulle hjälpa till att reglera. För att betala skatteskulden har bröderna överfört cirka 25 miljoner kronor till mannen, innefattande två fastigheter som ägdes av två av bröderna. Någon verklig skatteskuld existerade emellertid inte.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Har sålt fastigheterna vidare
En del av medlen betalades till ett bolag som tingsrätten bedömer kontrollerades av 39-åringen. Han döms även för att ha avhänt bolaget dessa medel, varefter bolaget försattes i konkurs. 39-åringen har sålt fastigheterna vidare och några medel eller tillgångar har inte påträffats hos mannen.
Tingsrätten skriver att bedrägeribrotten har avsett mycket betydande belopp och har pågått under en lång tidsperiod.
”Det har också varit fråga om systematiska och mycket förslagna handlingar. Handlingarna har inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av de tre bröderna (reds.anm.) och lett till att de i princip förlorat allt de äger. Särskilt med hänsyn därtill anser tingsrätten att gärningarnas samlade straffvärde uppgår till fängelse 5 år 6 månader”.
Två av bröderna ska få ett skadestånd om 4 224 184 kronor vardera från 39-åringen. Den tredje brodern hade yrkat ett högre skadestånd och detta har avskiljts från målet och handläggas i ett separat tvistemål.
Ett åtal mot 39-åringen för grovt bedrägeri 2010 ogillas på grund av preskription, sedan åklagaren lagt ned åtalet. Även åtal mot 39-åringen avseende grova bokföringsbrott ogillas då tingsrätten inte anser att 39-åringens brottslighet kan anses ha varit begången i näringsverksamhet.
Även bröderna döms för brott
Även de tre bröderna döms för bokföringsbrott de begått i samband med att de fört över medel och tillgångar till 39-åringen. Den broder som ägde bolagen som påstods ha skatteskulden döms för grovt bokföringsbrott till villkorlig dom med samhällstjänst. De andra två bröderna döms för bokföringsbrott, men meddelas så kallad påföljdseftergift med hänsyn till de speciella omständigheterna i målet. Däremot ogillas ett åtal för grovt näringspenningtvättsbrott mot en av brödernas son, vilken hjälpt sin far att överföra medel till 39-åringen.
Ytterligare två personer döms
Ytterligare två personer döms för brott. En 58-årig man döms för grova penningtvättsbrott till ett års fängelse. Mannen hjälpte 39-åringen att, via 58-åringens eget bankkonto få ut cirka 2 miljoner kronor, i kontanter, postväxlar och guld. Ett åtal mot 58-åringen för grovt bedrägeri som denne ska ha begått tillsammans med 39-åringen 2010 ogillas på grund av preskription.
Slutligen döms en 62-årig man för grovt bokföringsbrott till sex månaders fängelse. 62-åringen var ensam styrelseledamot i det bolag som tingsrätten bedömer att 39-åringen kontrollerade och som, sedan det tömts på tillgångar, försattes i konkurs. Vid konkursen konstaterades att bolaget helt saknade bokföring.
62-åringen frikänns dock från ett åtal avseende grov oredlighet mot borgenärer då tingsrätten inte funnit bevisat att han mer än i mindre mån deltagit i att avhända bolaget egendom och då inte kände till risken för att bolaget var eller skulle komma på obestånd.
