I Sverige har antalet kvinnor som döms för hot- och våldsbrott ökat med 37 procent sedan år 2003. Detta är dock bara ett exempel på hur skillnaderna mellan mäns och kvinnors brottslighet minskar – även om män fortfarande begår fler brott än vad kvinnor gör.
Samtidigt finns det en stor brist på kunskap om kvinnlig brottslighet och forskningen på området är förhållandevis liten.
Kvinnors brottslighet
Ett nytt forskningsprojekt ska nu gå till botten med frågan under rubriken ”Kvinnors brottslighet som socialt problem”.
Bakom projektet står professorerna Tove Pettersson, Felipe Estrada och Anders Nilsson samt doktoranden Erika Hedlund vid Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Bedöms hårdare
I en intervju med Kriminalvårdens personaltidning Omkrim pekar Tove Pettersson bland annat på att kvinnor bedöms efter en annan och hårdare måttstock än män – detta eftersom ”kvinnor blir mer marginaliserade för att de är dubbelt avvikande, både för att de begår brott och för att de bryter mot förväntningarna om hur kvinnor ska bete sig”.
– För män finns det handlingsutrymme på ett annat sätt, säger Tove Pettersson, till Omkrim.
Ökad jämställdhet
Projektet utgår också ifrån de olika föreställningar som finns om kvinnor och män som gärningspersoner där man återkommer till den så kallade jämställdhetshypotesen som använts historiskt. Enligt den skulle ökad jämställdhet leda till att kvinnor även begick fler brott.
De minskade skillnaderna mellan män och kvinnor har tidigare undersökts framför allt i USA. Där kom man fram till att ökningen av kvinnors brottslighet till en del kunde förklaras av förändringar i samhällets reaktioner. Bakom skulle då till exempel kunna ligga en ökad benägenhet att anmäla brott.
Fler brott anmäls
Enligt Felipe Estrada och Anders Nilsson finns samma tendens i Sverige – det vill säga att kvinnors ökande brottslighet i statistiken kan förklaras med att mindre allvarliga brott oftare anmäls än tidigare. Det är också på den delen av skalan som ökningen av kvinnor återfinns.
Studien ska bland annat undersöka den svenska forskningen från 1900-talets början och titta på de statliga utredningar som gjorts samt hur media beskrivit kvinnors brottslighet.
