Det stora flertalet av fallen med dödligt våld med skjutvapen, tre av fyra, skedde i storstadsregionerna, och en majoritet av dem på allmän plats i tätbebyggt område.
Kriminella konflikter
En stor andel, uppger polisen, bedöms vara kopplade till kriminella konflikter och utsatta områden.
– Många europeiska länder har utanförskapsområden med låg socioekonomisk status i kombination med en utbredd narkotikahandel. Ändå sticker Sverige ut i jämförelse med andra länder när det gäller dödligt våld med skjutvapen.
– Vi inleder nu ett arbete med att ta reda på orsakerna till varför det skjuts så mycket här så att vi kan sätta in rätt åtgärder, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid Noa.
Ofta minderåriga
I många fall är såväl misstänkt gärningsperson som offer minderåriga.
– Tillväxten och rekryteringen av unga till kriminella miljöer måste stoppas. Det är ett förebyggande arbete som är helt avgörande för utvecklingen framåt. Här måste fler än polisen agera, säger Mats Löfving.
Konflikter om knark
Enligt Noa bottnar skjutningarna ofta i konflikter om knark, rivalitet och hämndaktioner. Enligt Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, har antalet narkotikaärenden fördubblats de senaste tio åren.
Polisen jobbar intensivt med att få ner antalet skjutningar, men pekar också på att andra samhällsaktörer, såsom skola och socialtjänst, måste vidta åtgärder för att komma till rätta med problematiken.
2018 års siffra, 45 döda, är den högsta sedan mätningarna började. 2017 dog 43 personer. 2016 och 2015 var antalet 28.
Fakta:
Sedan november 2016 för polisen på regeringens uppdrag statistik över antalet bekräftade skjutningar.
En bekräftad skjutning är tillfälle då det avfyrats projektiler med krutladdat vapen och att det finns spår efter detta i form av kulor, hylsor eller skador på material eller personer som kommer av beskjutningen, alternativt att det finns fler än ett oberoende ögonvittne till skjutningen. Skjutningen måste också vara icke-legal och inte uppenbart oavsiktlig.
