Advokat Elisabeth Massi Fritz fick drygt 6,1 miljoner kronor i ersättning som målsägandebiträde under förra året och fram till oktober i år.
Det är 2,6 miljoner mer än den som tjänade näst mest.
Listan domineras av kvinnor – till skillnad från listan på försvarsadvokater – där samtliga var män.
– Det finns precis lika många duktiga kvinnliga försvarsadvokater. Så varför finns inte de med på den listan? frågar sig Silvia Ingolfsdottir Åkermark.
Dagens Juridik har tagit fram listan över de 25 personer som fått högst ersättningar som målsägandebiträde dels under 2018 och dels fram till oktober i år.
Massi Fritz i topp
Under båda dessa perioder toppas ersättningslistan av advokat Elisabeth Massi Fritz.
Sammanlagt har hon under dessa perioder fått 6,1 miljoner kronor i ersättning för att ha företrätt målsägande rättsprocesser.
Tvåa på den sammanlagda listan kommer Silvia Åkermark Ingolfsdottir som fick knappt 3,5 miljoner under samma period.
Dagens Juridik har under flera dagar sökt Elisabeth Massi Fritz, som inte återkommit.
”Brinner för uppdraget”
Silvia Ingolfsdottir Åkermark, som ligger tvåa på den sammanlagda listan över förra året och i år, säger att hon brinner för jobbet som målsägandebiträde.
– Jag har tidigare jobbat som specialiståklagare inom sexualbrott och relationsvåld, och med stöd av den bakgrunden brinner jag får att få klienterna att känna sig så trygga som möjligt, och få en förståelse för rättsprocessen. Att vara bästa tänkbara stöd.
Förra veckan gjorde Dagens Juridik en sammanställning över de offentliga försvarare som fått mest i ersättning. Den 25 namn långa listan toppades av advokat Mikael Nilsson, som fått nästan 17 miljoner under 2018 och 2019.
På listan fanns inte en enda kvinna.
Fler kvinnor bland målsägandebiträden
På listan över målsägandebiträden ser det dock annorlunda ut. Där är det istället en tydlig dominans av kvinnor. På 2018 års topp-25-lista är endast sju män och 2019 är antalet män åtta.
– Att vara målsägandebiträde har inte lika hög status som att vara försvarsadvokat, så är det, säger Silvia Ingolfsdottir Åkermark.
– Men det är ingenting som jag bryr mig om. Men status kan vara en del av förklaringen till att det är så många fler män på försvarsadvokatslistan, man pratar om målsägandebiträden som ”tösabänken”. Men det visar bara att man inte vet vad den här rollen handlar om.
”Varför inga kvinnor på försvararlistan?”
Silvia Ingolfsdottir Åkermark säger att det är anmärkningsvärt att listan över de 25 offentliga försvarare som tjänat mest bara är män.
– Det finns precis lika många kompetenta kvinnliga försvarsadvokater. Så varför finns inte de med på den här listan?
Hon säger att hon upplever ett motstånd, mot kvinnliga brottmålsadvokater, av andra manliga advokater. Men rekommenderar män, och män väljer män som substitution. Det här hoppas jag är en fråga Advokatsamfundet kommer jobba med, och även domstolarna som förordnar – för det är anmärkningsvärt – och oacceptabelt 2019.
”Väldigt macho”
Hon säger att både åklagar- och domarkåren i dag är jämställda och frågar sig varför inte advokater ”följt med”.
– Brottmålsadvokatsbranschen är väldigt macho, och där hoppas jag på en förändring. Även arbetsgivarna, byråerna, måste ta sitt ansvar. På vår byrå jobbar vi aktivt med denna fråga, och är en av Sveriges få jämställda brottmålsbyråer.
Hon nämner den färska debatten om marknadsföring för advokater, med whiskydrickande män med hårdkokta budskap.
– Det bygger på en stereotyp om att man ska vara tuff snarare än kompetent.
Hela listan finns nedan för premium-abonnenter.
Källa: Domstolsverket
