Kvinnan hade blivit utsatt för fysiska och psykiska övergrepp av sin ex-sambo polisanmälde honom under sommaren 2014. Ex-sambon fick kontaktförbud och kvinnan fick skyddade personuppgifter.
240 sidor från mobilen
Under förundersökningen lämnade kvinnan sin mobiltelefon till polisen för att hennes och ex-sambons SMS-konversation skulle användas som bevisning. Det visade sig senare att en stor mängd uppgifter från mobiltelefonen, cirka 240 sidor, hade tagits in i förundersökningsprotokollet – bland annat information om personer som visste var kvinnan bodde, olika former av koder och lösenord och privata SMS-konversationer med andra personer än ex-sambon.
Försvaret och kvinnans ex-sambo fick därmed möjlighet att ta del av uppgifterna.
Kvinnan anmälde Åklagarmyndigheten till Justitieombudsmannen som understryker vikten av att rättsvårdande myndigheter vidtar relevanta åtgärder för att undvika att sprida uppgifter av integritetskänslig natur.
JO skriver:
”I den aktuella förundersökningen genomfördes en tömning av målsägandens mobiltelefon. Protokollet över tömningen togs i sin helhet med i det preliminära förundersökningsprotokoll som skickades till försvaret, trots att uppgifter utan betydelse för brottsutredningen inte ska ingå i ett förundersökningsprotokoll. Enligt JO ska en målsägande kunna utgå från att de rättsvårdande myndigheterna vidtar relevanta åtgärder för att undvika att integritetskänsliga uppgifter sprids.”
”Saknade helt betydelse”
JO konstaterar att partsinsyn i och för sig är en viktig rättssäkerhetsgaranti för den misstänkte men menar att det är svårt att motivera en obegränsad rätt till sådana uppgifter som saknar betydelse för försvaret men som skulle kunna ha stora skadeverkningar för exempelvis en målsägande.
JO kritiserar därför den åklagare som var ansvarig för innehållet i det preliminära förundersökningsprotokoll som försvaret fick ta del av. JO betonar allvaret i att uppgifter som ”helt saknade betydelse” för utredningen och som hade kunnat hemlighållas ändå röjdes för kvinnans ex-sambo.
