Över 182 000 barn I Sverige, mer än var tolfte barn, växer upp i familjer där minst en förälder har skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden
– I spåren av coronakrisen kommer många familjer att vara tvungna att ställa om sin ekonomi. Då behöver barns oro, tankar och funderingar få utrymme. Vi vuxna måste vara lyhörda, säger Tina Häggmark på Kronofogden.
Under sommaren blir skillnaden mellan barn som lever i familjer som har det ekonomiskt svårt och de som har det bättre ställt tydliga.
– Många barn känner oro och skam, och tar på sig ett ansvar för familjens ekonomi. De kanske råkar höra när föräldrarna pratar om att de inte har råd att göra något på semestern och vill hjälpa till, säger Tina Häggmark.
Enligt ett pressmeddelande från Kronofogden uppger också många föräldrar att de tycker det är jobbigt att prata om ekonomin med sina barn.
– De vill skydda sina barn och tror att de gör det genom att inte prata om pengar. Men det är viktigt att göra det, så att barnen inte behöver känna oro och förstår att familjens ekonomi inte är deras ansvar, säger Tina Häggmark.
Stora skillnader i landet
Enligt Kronofogden levde i början av juni i år 182 084 barn i familjer där minst en förälder hade skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden.
– Coronautbrottet har påverkat alla delar av samhället, och många familjer står inför en tuff ekonomisk situation. Risken är stor att antalet barn som växer upp i skuldsatta hem kommer att öka markant de kommande åren, säger Tina Häggmark.
Och det ser olika ut runt om i Sverige. Högst andel barn med skuldsatta föräldrar finns i Ljusnarsbergs kommun i Örebro län, där 20,1 procent av alla barn har skuldsatta föräldrar. Skånska Lomma har den lägsta andelen barn som lever i skuldsatta familjer med 1,8 procent.
Kronofogden samarbetar med Bris
Sedan några år tillbaka samarbetar Kronofogden och Bris för att stötta barn som är oroliga över familjens ekonomi. Främst handlar det om att sprida information till barn om att de inte är ensamma om sin situation, att det inte är deras fel och att det alltid finns någon att prata med om hur livet är just nu.
Barn kan varje dag ringa till Bris kuratorer anonymt på gratisnumret 116 111, chatta, mejla och skriva inlägg på Bris forum.
– Under våren har en del barn berättat att de inte vill belasta sina föräldrar på grund av samhällskrisen. Att de undanhåller sina bekymmer för föräldrarna eftersom de är upptagna med stress kring sitt jobb och sin hälsa. Konsekvensen för ett barn är att de egna livsutmaningarna riskerar att hamna mer i skymundan än tidigare och att barnets rätt till stöd kan bli lidande, säger Emma Bennwik, barnrättspecialist på Bris.
Utreda hur pandemin påverkar
– Många familjer får en förändrad ekonomi till följd av krisen. Det riskerar att förvärra situationen för barn som redan har det svårt, och att vissa barn blir berövade sina grundläggande rättigheter, såsom social trygghet, stöd och bästa möjliga hälsa. Det är viktigt att utreda hur pandemin påverkar barn i ekonomisk utsatthet och hur samhället kan stötta. Barn är aldrig själva ansvariga för att få sina rättigheter tillgodosedda utan det är samhällets och vuxnas ansvar, säger Emma Bennwik.
