17 personer misstänks för ett storskaligt penningtvättsupplägg där brottspengar har tvättats genom skenanställningar och falska inkomstuppgifter.
Nu har åklagare vid Ekobrottsmyndigheten (EBM) väckt flera åtal för grova ekobrott.
Brottsmisstankarna rör främst grova penningtvättsbrott, grova bokföringsbrott, grova skattebrott och näringspenningtvätt, grovt brott. Dessutom omfattar åtalen grova bidragsbrott och grova bedrägerier. Det framgår av ett pressmeddelande från Ekobrottsmyndigheten.
Det misstänkta brottsupplägget har, enligt EBM, skett systematiskt och på storskalig nivå under åren 2019 – 2022.
Utredningen har bedrivits i samarbete mellan EBM och Skatteverkets brottsutredande enhet (SBE).
EBM skriver att åtalen är första delen av åtal i en myndighetsgemensam insats mot falska inkomstuppgifter och penningtvätt med koppling till kriminella nätverk.
– Vi ser att användningen av falska individuppgifter har ökat inom den organiserade brottsligheten. Det är ett systemhotande fenomen som kriminella bland annat använder för att lura våra välfärds- och kreditsystem på felaktiga utbetalningar, säger kammaråklagare Daniel Larson vid EBM i Göteborg.
Bokföringsbrottets konstruktion och senaste praxis från Högsta domstolen
Det är ingen slump att bokföringsbrottet är det vanligaste ekobrottet. Dess konstruktion som blankettstraffbud gör det till ett centralt verktyg för Ekobrottsmyndigheten i kampen mot ekonomisk brottslighet. Advokat Henrik Olsson Lilja ger en djupgående analys av bokföringsbrottets bestämmelse i brottsbalken 11 kap. 5 § i förhållande till Högsta domstolens prejudikat de senaste åren. Frågor om faktiskt företrädarskap, åsidosättanderekvisitet och preskription tas upp, med syfte att ge dig rätt verktyg för att undvika rättsliga fallgropar.
33 miljoner kronor har tvättats
Dessutom har falska inkomstuppgifter använts som ett led i penningtvätt och efterföljande bidragsbrott och kreditbedrägerier.
– Brottsvinster i kontanter kan genom brottsupplägget omsättas till löneutbetalningar via bank till personer som vi misstänker enbart har skenanställningar. De som har kontanter att tvätta kan ofta kopplas till organiserad brottslighet, till exempel kriminella nätverk som säljer narkotika. De falska inkomstuppgifterna ger sken av en laglig inkomst och i nästa steg används de för att få felaktiga utbetalningar från våra välfärdssystem och skaffa sig krediter genom kreditbedrägerier – krediter som sedan betalas av med brottspengar, säger Daniel Larson.
Över 33 miljoner kronor misstänks ha tvättats genom flera aktiebolag som bedöms ha fungerat som skenarbetsgivare. Enligt EBM har bolagen sammanlagt rapporterat in över 25 miljoner kronor i falska löneredovisningar till Skatteverket för personer med skenanställningar.
– Det är viktigt att använda myndigheternas gemensamma kraft och verktyg att bekämpa denna typ av systemhotande brottslighet. Jag påstår i åtalen att brottsligheten varit ägnad att rubba tilliten till skatte- och kreditsystem och vill att domstolen prövar detta som en försvårande omständighet, säger Daniel Larson.
Förverkandeyrkanden
I åtalen har förverkandeyrkanden om över 18 miljoner kronor framställts av åklagaren. Tillgångar för mångmiljonbelopp har säkrats från misstänkta personer i samband med flertalet tillslag inom ramen för insatsen.
Åklagaren begär också i åtalen att flera personer ska få långa näringsförbud, totalt 70 år.
– Vi har haft ett tillgångsinriktat fokus i utredningen och försökt säkra så mycket som möjligt av egendomar som vi bedömt kommer från brott eller annars ska tillfalla staten. Det handlar om fastigheter, kontanter, bankmedel, kryptovaluta, guldföremål, klockor och andra lyxvaror. Brott ska inte löna sig, säger Daniel Larson.
