De statliga anslagen till forskning har ökat under senare år, men pengarna tenderar att samlas på hög istället för att användas. Det visar en granskning som Dagens Nyheter har gjort.
– Många forskare är bara anställda så länge som de har bidrag. Då finns det incitament för forskarna att pussla så att bidraget ligger kvar så länge som möjligt. Det skulle kunna finnas en ökad effektivitet. Pengarna skulle kunna användas till forskning som kan produceras nu, säger Nina Gustafsson Åberg, revisor på Riksrevisionen, till tidningen.
Redan för fem år sedan kunde Riksrevisionen konstatera att 12,8 miljarder kronor som var avsatta för forskning inte användes. Trots en omfattande debatt om universitetens och högskolornas oförmåga att utnyttja bidragen har alltså den summan nu växt – till 16,9 miljarder.
”Bara de bästa får anslag”
Trots att det finns miljarder över är det svårt för många forskare att få bidrag. Många lägger också en stor del av sin tid på att formulera ansökningar.
Utöver problemet med osäkra villkor och det faktum att pengar läggs på hög som följd är det ett grundproblem att det främst satsas på större projekt. Det menar Mats Ericson, ordförande för Sveriges universitetslärarförbund och professor i industriell arbetsvetenskap på KTH.
– Tio procent av forskarna har fått 50 procent av medlen. Jag tror att det fortfarande är en förklaring, säger han till Dagens Nyheter.
– Det finns de som skulle kunna forska, men man har en idé om att bara de allra bästa ska få. Men de bästa hinner inte förbruka det de får.
Stora universitet
Lunds universitet är det lärosäte som har varit ”sämst” på att använda forskningsanslagen, följt av Karolinska institutet och Uppsala universitet. Statistik från Universitetskanslerämbetet visar att Lund hade lämnat 3,3 miljarder kronor oanvända av forskningsmedlen för 2014.
– Jag förstår att det kan vara iögonfallande. I början berodde det på att vi fick flera stora investeringar i starka forskningsmiljöer och systemet hade ingen beredskap för att hålla jämna steg med pengarna, men man tycker att det borde ha hämtat sig nu, säger rektor Torbjörn von Schantz till DN.
Foto: Johan Nilsson / TT
