En 17-årig pojke blev omhändertagen med stöd av Lagen om vård av unga, LVU, och placerades på en låsbar enhet vid ungdomshemmet Bärby.
Av beslutet om att pojken skulle omhändertas framgick dock inte enligt vilken paragraf i LVU som besluitet hade fattats.
Justiteombudsmannen Lilian Wiklund riktar nu kritik mot Statens institutionsstyrelse, som ansvarar för placeringen i ungdomshemmet, för att myndigheten inte har dokumenterat uppgifter som socialförvaltningen hade lämnat över telefon om pojkens fall.
”Uppenbar brist i handläggningen”
Pojken, som kommer från ett annat land, hade omhändertagits i samband med att han misstänktes för att ha stulit kläder tillsammans med tre äldre personer. Detta ska en person vid socialförvaltningen ha berättat över telefon för den som ansvarade för placeringen vid ungdomshemmet, men dessa uppgifter dokumenterades alltså inte.
JO Lilian Wiklund skriver i sitt beslut:
”Att samtalet inte dokumenterades är en uppenbar brist i handläggningen eftersom uppgifterna vid samtalet bidrog till beslutet att placera X (17-åringen) på en låsbar enhet. Vård med stöd av 3 § LVU kan beslutas om den unge utsätter sin hälsa och utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Med brottslig verksamhet avses inte rena bagatellförseelser och inte heller enstaka andra brott som inte är av allvarlig art.”
JO anser att det inte är självklart att det brott som pojken misstänktes för – att ha stulit kläder – ger ”uttryck för en sådan bristande anpassning till samhällslivet att det fanns ett behov av vård med stöd av LVU”.
Misstänkt människohandel
Ungdomshemmet uppger också i ett yttrande till JO att man bland annat misstänkte att pojken kunde vara offer för människohandel. JO tar dock inte hänsyn till denna omständighet i beslutet:
”Nämndens ingripande med stöd av LVU verkar också ha grundats på att det fanns farhågor för att X var utsatt för s.k. människohandel. Jag vill understryka att jag inte tar ställning till om beslutet om omhändertagande överhuvudtaget hade kunnat grundas på en sådan omständighet.”
Skulle ha kontrollerat uppgifterna
Ungdomshemmet får samtidigt kritik för att ha placerat pojken vid en låsbar enhet utan att det stod klart att det fanns lagstöd för detta.
JO skriver:
”Det har givetvis inte varit ungdomshemmets uppgift att avgöra om beslutet om omhändertagande var riktigt i sak. Ungdomshemmet har dock varit skyldigt att senast före beslutet om placering vid en låsbar enhet kontrollera vad som var grunden för placeringen av X. En placering vid en låsbar enhet utgör ett stort ingrepp i den unges fri- och rättigheter. Med hänsyn till de särskilda rättssäkerhetskrav som gör sig gällande i ett sådant ärende får det inte råda osäkerhet om vad som är anledningen till placeringen vid ungdomshemmet.”
JO fortsätter:
”Eftersom beslutet om omhändertagande var oklart och omständigheterna i övrigt inte gav något entydigt svar på frågan anser jag att SiS inte hade underlag för att behandla X som om han var omhändertagen på grund av ’eget beteende’. Ungdomshemmet gjorde därför fel när X placerades vid en låsbar enhet.”
Foto: Tomas Oneborg / TT
