Altanen hade byggts utan bygglov på en fastighet utanför Göteborg. Den sköt ut från ett berg över sluttande mark och bars upp av 160 centimeter höga pålar. Utrymmet under altanen hade delvis fyllts igen med jord.
Byggnadsnämnden i Göteborgs kommun bedömde att altanen var fristående från huvudbyggnaden och konstruerad så att bygglov inte hade krävts för uppförandet. Här hänvisade nämnden bland annat till att konstruktioner under den så kallade mätvärda höjden enligt Svensk Standard på 190 centimeter inte kunde anses som byggnader.
Därför beslutade nämnden att inte vidta någon åtgärd mot altanen.
Utrymme under altanen
Ägarna till grannfastigheten överklagade dock nämndens beslut till länsstyrelsen. Enligt grannarna hade det krävts bygglov för altanen eftersom det hade skapats ett utrymme under den som kunde användas för bland annat förvaring.
Grannarna ansåg att altanen innebar en betydande olägenhet för dem eftersom den skymde deras utsikt och ökade insynen i deras bostad. Den var dessutom, enligt grannarna, alltför stor och dominerande för bostadsområdet.
Länsstyrelsen bedömde att altanen varken var en tillbyggnad eller en byggnad eftersom den var fristående från huvudbyggnaden men inte avsedd för att människor skulle uppehålla sig i den. Eftersom altanen därmed enligt länsstyrelsen inte var bygglovspliktig kunde den eventuella olägenhet som altanen skapade inte leda till några åtgärder. Därför avslogs överklagandet.
”Inte bygglovspliktig”
Mark- och miljödomstolen i Vänersborg konstaterade att altaner inte är bygglovspliktiga. Den aktuella altanen var dock visuellt dominerande och gav intryck av att vara en byggnad, fortsatte domstolen.
Eftersom utrymmet under altangolvet var sådant att människor kunde uppehålla sig i det ansåg domstolen att altanen i praktiken utgjorde en byggnad. Att det hade bildats volym under altanen var mer avgörande än om altanen uppnådde den mätvärda höjden, underströk rätten.
Domstolen konstaterade att bygglov visserligen ändå inte krävdes för så kallade komplementbyggnader i bostadshusets omedelbara närhet. Grannarnas medgivande hade dock behövts eftersom den aktuella altanen hade uppförts närmare än 4,5 meter från tomtgränsen. Eftersom utredningen inte visade om något sådant medgivande fanns upphävde domstolen nämndens beslut och återförvisade målet till nämnden för fortsatt handläggning.
”Människor kan uppehålla sig under altanen”
Även Mark- och miljööverdomstolen bedömer altanen som en byggnad. Konstruktionen är sådan att människor kan uppehålla sig under altanen och därmed får den anses vara avsedd för detta.
Domstolen skriver i sina domskäl:
”Det står klart, utifrån de måttuppgifter som lämnats och av de foton som framgår av protokollet vid markoch miljödomstolens syn, att ett betydande utrymme där människor kan uppehålla sig har skapats under det tak som altangolvet utgör för underliggande mark. Mark- och miljööverdomstolen finner att genom höjden under altanen är konstruktionen sådan att människor kan uppehålla sig där och att den därmed får anses vara avsedd för detta. Vilken avsikt X (fastighetsägaren) har vad gäller användningen av det aktuella utrymmet har ingen betydelse vid denna bedömning.”
Foto: Pontus Lundahl/TT
