– Många gånger låter det så allvarligt när man talar om att någon finns med i registret. Men här finns allt från trafikförseelser till de allra grövsta brotten, allt från ordningsförelägganden och strafförelägganden till livstidsdomarna.
En uppgift i belastningsregistret finns kvar så länge en annan uppgifts gallringstid inte har infallit. På så sätt kan man successivt ”fylla på” sitt register. Gallringstiderna varierar normalt från tre till tjugo år beroende på brottet och straffet.
Lena Sihm och hennes kolleger på RPS hanterar varje år totalt 580 000 förfrågningar om att utfå registerutdrag. Det handlar om allt från myndigheter och företag till enskilda personer.
För de utdrag som lämnas enligt den enskildes insynsrätt har RPS vidtagit särskilda åtgärder för att motverka ”missbruk”.
– Den första sidan innehåller personuppgifter och information om att det handlar om ett utdrag ur belastningsregistret. Den säger däremot ingenting om antalet sidor eller uppgifter som sedan följer. På så sätt blir det upp till den som har begärt utdraget att bestämma hur informationen ska användas, säger Lena Sihm.
I praktiken innebär detta att en arbetssökande kan välja att endast lämna över den första sidan till en arbetsgivare som har begärt att få se ett registerutdrag. RPS påpekar i en skrivelse till Justitiedepartementet att detta har lett till att vissa arbetsgivare kräver att kuvertet med registerutdraget ska vara oöppnat när det tas med av den arbetssökande.