Studien bygger på registerdata från Socialstyrelsens nationella patientregister och dödsorsaksregister och syftade till att klarlägga kopplingen mellan spelberoende och ökat antal dödsfall på grund av suicid, men även ökad generell dödlighet för gruppen.
Yngre personer extra känsliga
Forskarna identifierade individer med spelberoende som huvud- eller bidiagnos mellan 2005 och 2016, och följde totalt 2 099 individer – varav 1 625 män och 474 kvinnor – i närmare fem år. Under den tiden avled 67 personer varav 21 genom suicid.
– Våra resultat visar på en ökad dödlighet hos personer med spelberoende och suicid var vanligare i den yngre ålderskategorin.
– Hjärt-kärlsjukdom bidrog till den generella risken för förtida död hos personer med spelberoende, och depression ökade risken för suicid, säger Anders Håkansson, professor i beroendemedicin med särskild inriktning på spelberoende vid Lunds universitet och överläkare i Psykiatri Skåne.
Nästan duubelt så stor risk
Dödligheten för personer diagnostiserade med spelberoende var 1,8 gånger högre (ålder 20-74 år) jämfört med befolkningen i stort och andelen självmord var 15 gånger högre. I åldrarna 20-49 år vad dödligheten 6,2 gången större och andelen självmord 19,3 gånger större.
– Nu är detta en registerstudie och vi redovisar siffror, men det handlar om människor i stort behov av stöd för sin sjukdom, för att minska ohälsan och risken för suicid. Behovet av prevention är tydligt.
– Genom att screena för depression och självmordsbenägenhet hos personer med spelberoende, kan vi sätta in åtgärder i tid, säger Anders Håkansson.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
