Enligt chefsöverläkaren var pojkens tablettöverdos planerat då han hade skrivit ett farväl-sms innan han genomförde handlingen. Pojken har inte tidigare varit aktuell inom den psykiatriska vården, men har en brottslig bakgrund och uppvisar ett aggressivt destruktivt beteende. Han lider enligt chefsöverläkaren av en allvarlig psykisk sjukdom, har en bristande sjukdomsinsikt och vägrar vård.
Enligt pojken hade han aldrig för avsikt att begå självmord. Tablettöverdosen var endast ett medel för att få familjens, och främst pappans, reaktion. Det hela var bara ett rop på hjälp då han visste att dosen inte var dödlig men att han skulle behöva vård. Sms:et han skickade var även det ett sätt att få en reaktion och hjälp.
En sakkunnig uttalar att pojken inte lider av ens en medelsvår depression, än mindre en allvarlig psykisk störning. Mot bakgrund av dosen han intog, att överdosen togs med familjen närvarande och att ett sms skickades för att öka möjligheten för upptäckt är det inte fråga om en depressiv, självmordsbenägen, person.
Förvaltningsrätten konstaterar att en psykisk störning såsom depression inte alltid är av allvarlig art. En självmordsrisk utan en allvarlig psykisk störning är vidare inte en indikation för vård enligt LPT.
Pojkens handlande kan inte anses tyda på att han led av en allvarlig psykisk störning vid tiden för intagningen, varför tvångsvården av honom omedelbart ska upphöra.
