– Vi har lyckats med att försvara viktiga svenska intressen i förhandlingarna om den nya EU-regleringen, exempelvis vår grundlagsreglering om offentlighetsprincipen och yttrandefriheten, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
– Det är nu viktigt att den svenska lagstiftningen anpassas på ett sätt som skapar bästa möjliga balans mellan skyddet för den personliga integriteten och näringslivets och myndigheters behov av att kunna behandla personuppgifter,
Ny dataskyddsförordning
Inom kort kommer EU besluta om en ny dataskyddsförordning som innehåller regler för behandling av personuppgifter.
Den nya EU-förordningen ersätter därmed det EU-direktiv som den svenska personuppgiftslagen bygger på.
Eftersom EU-förordningar är direkt tillämpliga och har direkt effekt så kommer den svenska personuppgiftslagen också att ersättas.
Syftet med förordningen är att modernisera reglerna om behandling av personuppgifter samt minska skillnaderna mellan medlemsländerna. På så sätt hoppas man i förlängningen kunna ge enskilda större kontroll över sina personuppgifter.
Förordningen syftar också till att göra det enklare för företag som verkar mellan nationsgränserna.
13- eller 16-årsgräns för samtycke
Förordningen ger medlemsstaterna vissa möjligheter att ha kvar eller lägga till egna krav och undantag. Regeringens nya utredning ska därför titta på hur man bäst kan komplettera förordningen med nya lagregler.
Förutom att upphäva personuppgiftslagen ska den nya utredningen bland annat titta närmre på möjligheten för barn att samtycka till att deras personuppgifter behandlas av sociala nätverk.
Enligt EU-förordningen måste barn vara 16 år för att kunna lämna ett sådant samtycke. Men Sverige kan sänka åldersgränsen till lägst 13 år – någonting som utredningen nu ska se över.
