I genomsnitt häktas 1 200 barn och ungdomar varje år – majoriteten beläggs också med restriktioner.
I en färsk studie från Kriminalvårdens forskningsenhet konstateras att en stor andel av dessa hade tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa innan tiden för häktningen.
– Studien bekräftar till stor del det som upplevs bland häktespersonalen. Bland annat att det är många häktade barn och ungdomar som inte mår bra psykiskt, eller att barn och ungdomar avböjer isoleringsbrytande åtgärder, säger projektledaren Charlotta Lindell i ett uttalande om studien.
Forskarnas kartläggning omfattar samtliga barn och ungdomar under 21 som häktades mellan den 1 september 2019 och 31 augusti 2020. Sammanlagt rör det sig om drygt 1 300 häktningar och 1229 unika individer.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Erfarenhet av psykisk ohälsa påverkar
Resultaten av studien visar, bland annat, att mer än hälften av de som häktades under den aktuella perioden tidigare hade lagförts samt att en stor del har, eller har haft, narkotikamissbruksproblem. För drygt 1 000 av de häktade barnen och ungdomarna, 83 procent, finns data om deras psykiska mående innan häktningen. Enligt denna data hade drygt hälften erfarit ”någon form av psykisk ohälsa” före häktningen.
Enligt Charlotta Lindell, som projektlett arbetet med studien, har forskarna kunnat identifiera två samband mellan händelser under häktningstider. Ett av dessa rör psykisk ohälsa före och under häktningen.
– Det ena visar att psykisk ohälsa under häktningen samvarierar med tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa, men också med längre tid i häkte och avsaknad av svenskt medborgarskap, säger hon.
Upp till 331 dagar i häkte
En stor andel av de studerade barnen och ungdomarna, 63 procent, har också uppgivit att de missbrukar eller har erfarenhet att missbruka narkotiska preparat. Det rör sig om bland annat cannabis, tramadol, bensodiazepiner samt heroin och kokain.
96 procent av de som häktades under den studerade perioden var pojkar och 15 procent av det totala antalet häktade hade tidigare erfarenhet av att sitta häktad. Mediantiden i häkte för de studerade barnen och ungdomarna är 38 dagar. Under det år som studien genomfördes varierade häktningstiden dock mellan 1 och 331 dagar.
Enligt Charlotta Lindell samvarierar tiden i häkte med rapporterad misskötsamhet.
– Det andra sambandet visar att misskötsamhet under häktestiden samvarierar med längre tid i häkte, liksom med tid utan restriktioner och tidigare erfarenhet av narkotikamissbruk och häktning.
