Åklagarmyndigheten begär 77 miljoner kronor mer för 2019 än för 2018. För 2020 begärs ytterligare 50 miljoner och för 2021 också ytterligare 50 miljoner.
Konsekvenserna blir annars att antalet anställda måste minska med drygt 100 åklagare och en rad It-projekt måste avbrytas, skriver myndigheten i sin begäran till regeringen. Svaret behöver dessutom komma snabbt – redan till våren måste myndigheten vet vad man har att röra sig med.
– Dock är ambitionen att en eventuell minskning av antalet åklagare i första hand ska ske genom att stoppa ersättningsrekryteringar för dem som slutar. Förhoppningsvis ska uppsägningar inte behöva bli aktuella, säger Karin Rosander, kommunikationsdirektör.
Pensioner och IT-satsningar
Trots relativt stora anslagsökningar under en rad av år räcker alltså inte pengarna. Man har anställt fler åklagare men även haft ökade kostnader för lokaler, utrustning, utbildning och för myndighetens it-system.
Av budgetunderlaget framgår att Åklagarmyndigheten bara för nästa år behöver 50 miljoner kronor extra för pensionspremier och löner och 20 miljoner extra för It-investeringar.
Omfattande förundersökningar
Samtidigt är det ett faktum att antalet ärenden har minskat, något som dock inte har lättat arbetsbördan. Istället har förundersökningarna blivit mer omfattande och mer komplicerade, enligt myndigheten.
Även förhandlingstiden i domstolarna har ökat och kraven på dokumentation har ökat. Åklagarna har också fått mer på sitt bord när polisen ägnat sig åt annat än att utreda brott.
Men precis som domstolsväsendet ser Åklagarmyndigheten att polisen framöver kommer att börja leverera igen och att det kommer att leda till ytterligare en ökad arbetsbörda för åklagarna.
