En nu 62-årig man bedriver livsmedelsverksamhet i enskild firma. I en anläggning, som inte var godkänd av Livsmedelsverket för slakt av hästar, lät mannen utföra slakt och styckning av minst 20 hästar.
Mannen underlät även att låta en av verkets veterinärer utföra besiktning såväl före som efter slakten och släppte sedan ut köttet på marknaden försett med identifieringsmärke, trots att sådan rätt saknades.
Enligt åklagaren var gärningen att bedöma som brott mot livsmedelslagen men konstaterade att preskription inträtt. Då brottet begått inom mannens näringsverksamhet yrkade åklagaren att mannen skulle åläggas företagsbot om 100 000 kronor.
Mannen medgav en företagsbot om 20 000 kronor.
Tingsrätten konstaterade att mannen sedan år 1998 haft tillstånd att stycka tamboskap men att han nekats tillstånd för slakt av hästar. Vid en inspektion i mars 2009 fann dock Livsmedelsverket 131 kartonger styckat hästkött med en total vikt om cirka 4 000 kilo.
Mannen erkände att han slaktat hästarna i ett närliggande älgslakteri och att han bland annat sålt hästköttet till olika charkproducenter.
Tingsrätten konstaterade vidare att mannens anläggning sedan november 2009 är godkänd även för slakt av hästar. Tingsrätten menade att mannen gjort sig skyldig till brott mot livsmedelslagen och fann det påkallat ur allmän synpunkt att talan om företagsbot väcks trots att påföljd inte längre kunde ådömas.
Med hänsyn till den relativt omfattande och systematiska brottsligheten, som avsett själva kärnan av mannens näringsverksamhet, att mannen medvetet åsidosatt grundläggande skyldigheter samt att han genom att ha försett köttet med identifieringsmärke riskerat att vilseleda producenterna i nästa led fann tingsrätten att 100 000 kronor var en skälig företagsbot.
Mannen överklagade och yrkade att företagsboten skulle sättas ned. Hovrätten instämmer dock i tingsrättens bedömning av företagsbotens storlek och fastställer tingsrättens dom.
