Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Lundin kräver att ta del av ljudupptagningar från förhör

Näringsliv
Publicerad: 2020-02-03 13:04
Ian Lundin, ordförande i Lundin Petrolium Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT /

Ian Lundin, som misstänks för medhjälp till grovt folkrättsbrott, yrkar att Stockholms tingsrätt häver åklagarens beslut att inte lämna ut ljudupptagningar med målsäganden.

Stockholms tingsrätt har nyligen läxat upp åklagaren då han inte sekretessprövat handlingar från brottsutredningen innan han nekat Lundin Petroleum och dess företrädare Alexandre Schneiter och Ian Lundin att ta del av dessa. Nu vänder sig Ian Lundin även till domstolen för att ändra åklagarens beslut att inte lämna ut ljudfiler från förhör med målsäganden.

Brottsutredningen rör oljebolagets roll i Sudan mellan 1997-2003.

Av anmälan till domstolen framgår det att förhörsutskrifterna med målsäganden är bristfälliga.

”Det föreligger avsevärda brister i tolkningen, vilket får till konsekvens att det inte går att avgöra om frågorna eller svaren under förhöret har blivit korrekt översatta. I vissa stycken är översättningen så dålig att det inte går att förstå vad förhörspersonerna försöker säga”.

Finns i slasken

Ian Lundins försvarare, Thomas Olsson och Alparslan Tügel från Fria Advokater och Filip Rydin från Kriström advokatbyrå, skriver i anmälan att åklagaren har hänvisat till att dessa ljudfiler finns i den så kallade slasken och omfattas därmed av sekretess.

Efter åklagarens avslag lämnade Ian Lundin in en skriftlig begäran att ta del av de elektroniska bandupptagningarna från förhören med målsägandena. Som skäl till att få ut dessa angav man att dessa behövdes i förberedelserna av Ian Lundins försvar. Försvararna poängterade att man ville undersöka om återgivningen av målsägandens uppgifter var korrekta genom att anlita en egen tolk.

Kan få allvarliga konsekvenser

Kammaråklagare Henrik Attorp avslog begäran och hänvisade till att det inte finns någon ovillkorlig rätt att ta del av kopior av ljudupptagningar från brottsutredningen som bara finns som skriftliga uppteckningar i förundersökningsprotokollet och som den misstänkte redan tagit del av.

Försvararna pekar på att man bör kunna utgå från att det som står i förhörsutskrifterna motsvarar ordagrant vad som sades vid förhöret särskilt då det antecknats i dialogform.

Om det i ett senare skede, efter åtalsbeslutet eller under huvudförhandling, skulle visa sig att detta inte stämmer kan det få allvarliga konsekvenser, menar försvaret.

”Såvitt avser åtalsbeslutet får den skada som uppkommer får anses vara irreversibel, eftersom försvaret inte längre har någon möjlighet att påverka åtalsbeslutet och därför i en absolut mening frånhänts möjligheterna att tillvarata sina rättigheter”.

46 målsäganden har förhörts

Försvaret väcker även frågan om det är korrekt att ljudupptagningarna från förhören ska tillhöra förundersökningens sidomaterial, alltså slasken. Svaret är om dessa är av betydelse för utredningen eller ej.

Försvararna pekar på att 46 målsäganden har förhörts. Protokollen med målsägandens förhör uppgår till cirka 2 400 sidor. Omfattningen av detta material visar att målsägandenas uppgifter har avgörande betydelse för utredningen, menar försvaret.

”Till det kommer utredningens särpräglade karaktär. Utredningen avser händelser som inträffat för mer än 20 år sedan och som utspelats på särskilt avlägsna platser på den Afrikanska kontinenten. Få, om ens några, utomstående hade tillträde till dessa platser vid den aktuella tidpunkten och ingen utomstående har i dag tillträde på grund av pågående strider mellan väpnade grupper. Någon möjlighet att göra brottsplatsundersökningar eller liknande åtgärder eller att på plats söka efter vittnen som kan beskriva vad som hände existerar således inte”.

Med detta vill försvararna peka på den ansträngning som åklagaren vidtagit för att få tag på målsäganden och vittnen, vilket understryker den vikt som åklagaren ”tillmäter målsägandens uppgifter i utredningen”, enligt försvaret. Förhören har därmed en avgörande roll i utredningen och bör därför ingå i förundersökningsmaterialet och inte vara en del av sidomaterialet, slasken.

Vill anlita en Nauer-talande tolk

Försvarets avsikter med att ta del av förhörsupptagningarna är att man vill anlita en Nauer-talande tolk som kan översätta förhöret till engelska eller svenska. I och med omfattningen av materialet förväntas genomgången bli tidsödande. Det kommer vara aktuellt att anlita fler än en tolk och därför kan det vara aktuellt att söka en tolk även utomlands. Att göra detta arbete i polisens lokaler, så som åklagaren har erbjudit är inte godtagbart, enligt försvaret.

Försvaret riktar även kritik mot åklagaren för att han återigen inte gett några skäl för sin sekretessprövning. Att åklagaren samtidigt gett grönt ljus att ta del av ljudupptagningarna om det sker i polisens lokaler är anmärkningsvärt, menar försvaret.

”En sekretessbedömning avser rätten att ta del av uppgifter, inte hur eller var det sker. Ett sekretessbeslut kan således aldrig läggas till grund för ett beslut om att uppgifterna ska överlämnas genom en kopia eller vid genomläsning”.


Dela sidan:
Skriv ut:

Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.